Pressmeddelande -

Internationellt samarbete får grönt ljus för fortsatt arbete med bioflygbränsle av skogsrester

Energimyndigheten beviljar nu stöd till KLM Royal Dutch Airlines, Södra, Växjö Energi, SkyNRG, RISE Research Institutes of Sweden och 2030-sekretariatet för att ta nästa steg mot bioflygbränsleproduktion i Småland. Stödet – värt drygt fem miljoner SEK – kommer stötta parternas arbete med att utveckla förutsättningarna för en integrerad produktionsanläggning för bioflygbränsle av restprodukter från skogsbruket.

Den planerade anläggningen – med Fischer-Tropsch-tekniken – är den första i sitt slag och har potential att bidra till ett mer hållbart flyg genom att tillverka högkvalitativt bioflygbränsle och minskade utsläpp. Anläggningen skulle kunna tas i drift 2026 med en årlig produktionskapacitet om 16 000 ton bioflygbränsle, vilket även kan fungera som en prototyp för framtida större anläggningar i Sverige och utomlands.

Samarbete genom hela värdekedjan

KLM, Södra, Växjö Energi, SkyNRG, RISE och 2030-sekretariatet går samman för att öka tillgången på bioflygbränsle i Sverige och norra Europa. Parterna representerar alla delar av värdekedjan och kommer undersöka tekniska, kommersiella samt hållbarhetsaspekter för en större framtida efterfrågan. Ideella organisationer, myndigheter, Södra, certifieringssystem, forskare och SkyNRG:s hållbarhetsråd kommer involveras i projektet för att förankra de olika hållbarhetsaspekterna. Däribland kolbalans, biologisk mångfald och eventuella undanträngningseffekter.

Potentialen att använda restprodukter från skogsbruket till bioflygbränsle är stor. Dagens generation av flygmotorer kräver flytande bränslen och kan inte heller övergå till alternativa energikällor på kort sikt. Bioflygbränsle kan därför kraftigt minska koldioxidutsläppen från flyget på kort till medellång sikt – utan förändringar av infrastruktur eller maskiner. Bioflygbränsle är inte allmänt tillgängligt än, men har potential att minska utsläppen med 75 procent till närmare 100 procent i ren form. Detta beroende av tekniken och råvaran som används, samt att hållbarhetskriterierna uppfylls.

KLM: Fokuserar på alternativ teknik
Karel Bockstael, hållbarhetschef på KLM:

– För att KLM ska kunna bli mer hållbara i framtiden, fokuserar vi på att skala upp produktionen och användningen av bioflygbränsle. För att få fram mer bioflygbränsle måste vi satsa på alla tekniker parallellt och uppmuntra en första utbyggnad av produktionsanläggningar. Denna ansökan i Sverige är ett viktigt steg i den utvecklingen. Dagens teknik bygger på använd frityrolja och kommer nå sin gräns på grund av bristande tillgång och utvecklingen av syntetiskt bioflygbränsle har finansiella och tekniska utmaningar. Tekniken vi ska använda i Sverige bygger på Fischer-Tropsch-syntesen, där vi tillverkar flygbränsle genom att ta vara på restprodukter från skogsbruket. Det finns mängder av restprodukter i Sverige och övriga Europa, vilket gör detta till ett lovande projekt.

Södra: Småskaligt familjeskogsbruk från 53 000 skogsägare
Lotta Lyrå, vd och koncernchef för Södra, en internationell skogsindustrikoncern och Sveriges största skogsägarförening med 53 000 skogsägare som medlemmar:

– Södra satsar hårt på att använda alla delar av varje träd som kommer ur våra 53 000 medlemmars skogar. Att använda alla delar – inklusive restprodukter – är centralt för att visa vägen till ett fossilfritt samhälle och bidra till att klara klimatomställningen. Att tillverka ett högkvalitativt bioflygbränsle från restprodukter, som inte passar till byggnader eller andra material, är ett exempel på detta och hjälper flyget att sänka sina utsläpp. Med samarbetet arbetar vi genom hela värdekedjan för att ta nästa steg mot att skapa en ny industri för bioflygbränsle.

2030-sekretariatet: Nationella sekretariatet för uppföljning av 2030-klimatmålet för transportsektorn
Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet:

– Detta är ett projekt i absolut framkant, och öppnar nya möjligheter för produktion av biodrivmedel. Vi kommer att verka för en bred dialog kring hållbarhet och teknik, och ser flera områden där Sverige kan leda utvecklingen globalt – både på teknik och hållbarhet.

Växjö, Europas grönaste stad
Erik Tellgren, vd för Växjö Energi:

– Växjö Energi producerar helt fossilfri fjärrvärme, fjärrkyla och el i kraftvärmeverket Sandviksverket i Växjö kommun. Växjö, Europas grönaste stad, har en stark vilja att bidra till att minska effekterna från klimatkrisen. Vi är säkra på att det skulle vara fördelaktigt att bygga ut verket för att även producera bioflygbränsle av restprodukter från skogsbruket. Det skulle vara fantastiskt och, som det första projektet i sitt slag, få central betydelse i omställningen till hållbar energi.

SkyNRG, föregångare inom bioflygbränsle
Maarten van Dijk, vd för SkyNRG:

Som en av marknadsledarna inom bioflygbränsle är vi aktiva partners i en mängd projekt med fokus på att skala upp olika råvaror och teknologier. Det finns potential att använda restprodukter från skogsbruket för förädling, som i bioflygbränsle. Men innan vi skalar upp är det viktigt att förstå hållbarheten och effekterna av denna nya, integrerade distributionskedja. Vi är därför mycket tacksamma för det starka partnerskapet och det ekonomiska stödet från de svenska myndigheterna för att ta nästa steg i att förstå den verkliga potentialen med denna råvara och teknik.

Ämnen

  • Energifrågor

Kategorier

  • 2030-sekretariatet

2030-sekretariatet bildades för att stötta den svenska omställningen av transportsektorn. Med över 60 partners arbetar vi brett med alla delar av transportsektorns omställning, från biodrivmedel till fordon till vårt resande.

Kontakter

Maria Stenström

Presskontakt Beteende och mobilitetsansvarig Hela Sverige 0734441548

Agnes Bondelid

Presskontakt Kommunikationsstrateg +46707343878

Mattias Goldmann

Presskontakt vd

Relaterat innehåll

Låt Sveriges miljöfordonsdefinition vara, Infrastrukturdepartementet

Förslaget att ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen är ännu en överdriven EU-anpassning från svenska regeringen. Det är dags att Sverige formar sin egen klimatpolitik. I ett remissyttrande kritiserar 2030-sekretariatet idag att Infrastrukturdepartementet planerar ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen när EU:s regler för miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjä