Bostadsbyggarna i kris: "Åtgärderna löser inte de akuta problemen”

Lågkonjunkturen har Sverige i sitt grepp. Flera svåra år har gjort att många aktörer i byggbranschen går på knäna. Men hur stor är krisen i byggsektorn, egentligen? Och vad händer framåt? Så tror experterna.

Det ekonomiska läget i byggbranschen är minst sagt ansträngt – framförallt för bostadsbyggarna. Många projekt är på paus, antalet konkurser och tvister har ökat och många aktörer vittnar om att det helt enkelt är för dyrt att bygga. Samtidigt är det bostadsbrist över i stort sett hela landet, det är svårt för unga människor att ta sig in på bostadsmarknaden och detta bromsar tillväxten för Sverige.

Nuvarande lågkonjunktur skiljer sig från tidigare svackor i ekonomin, till exempel 90-talskrisen. Riskexponeringen för byggsektorn klart lägre nu än då. Men en tydlig likhet kan vi se: då föll bostadsbyggandet med över 80 procent på fyra år och tre decennier senare ser det lika dystert ut. Detta kommer att få konsekvenser för samhällsbyggandet under många år framöver.

Fler konkurser och tvister

Lågkonjunkturen slår mot hela samhället. Höjningen av styrräntan för att motverka inflationen har drastiskt minskat hushållens köpkraft, vilket självklart var tanken. Men högräntemiljön får mer långtgående konsekvenser – inte minst för bostadsmarknaden. Det tar nu omkring 230 dagar att sälja en nyproducerad bostad, mot omkring 70 dagar för bara två år sedan, enligt siffror från Booli.

Riskerna som bostadsbyggarna tampas med är många och landskapet förändras snabbt; inflation, ökade finansieringskostnader, geopolitiska spänningar, extremväder – listan på utmaningar kan göras lång. Det svåra läget bidrar till en oroande utveckling: antalet konkurser ökar. Värst drabbade är småhusbyggarna och projektutvecklingsföretagen som nischat sig mot bostadsrätter. Entreprenadbolagen har klarat sig bättre, men marginalerna är otroligt tunna och även den minsta störning får negativa konsekvenser.

Utöver konkurserna har antalet tvister också ökat. Inte sällan används det som ett medel för att få snabbare förlikning.

– Det som oftast tvingar fram “tvisteriet” är tidspress i projekterings- och utförandeskedet. Det kommer sannolikt fortsatt vara en faktor, även när konjunkturen vänder uppåt, kommenterade Maria Fahlcrantz, advokat och partner på AG Advokat, vid ett event de anordnade tillsammans med Aon i Stockholm den 10 april.

Många bolag har dålig koll på vilka garantier de har från försäkringsbolaget; vad de har rätt till om deras entreprenör tvingas i konkurs. Konkurser under entreprenadtiden blir långt kostsammare än under garantitiden. När antalet konkurser nu ökar blir det ytterst viktigt att hantera garantierna på rätt sätt. Här måste nya typer av riskbedömningar till, där nivån på säkerheten i avtalet matchas mot den reella risken.

Utsikterna kommande år

Under pandemin fick många bolag skatteanstånd för att övervintra krisen. Nu ska dessa börja betalas tillbaka, vilket få klarar av. Detta kommer tvinga fler in i rekonstruktion eller konkurs. Numera ställs också högre krav på livskraftighet för att få inleda rekonstruktion. Tanken med detta är att fler bolag ska ansöka i tid, vilket i sin tur räddar fler undan konkurs. Samtidigt gör kraven det tuffare för mindre bolag, som inte har resurserna att ta sig igenom en snårigare process.

Det svåra läget får direkta konsekvenser för arbetslösheten i sektorn – kompetens som kan bli svår att hämta hem när det vänder. Därutöver skadas förtroendet för hela sektorn.

– Jag tycker att det saknas ett helhetsperspektiv. Kompetensförsörjning, tillväxt, klimatomställning, allt påverkas av byggsektorn. De få politiska åtgärderna som har aviserats handlar mer om att få ner ledtiderna i bostadsbyggandet, men det löser inte de betydligt mer akuta problemen här och nu, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Det går att argumentera för att kommande räntesänkningar kan bli en del av lösningen på byggkrisen. Men kanske behövs även politiska åtgärder. Inte bara strukturella, utan åtgärder riktade specifikt mot den finansiella sidan av byggandet och bostadsägandet. Utöver det måste den ökade risken för bolagen hanteras på rätt sätt. Först då kan det börja ljusna för branschen – och för Sverige.