Tryck i hjärnan regleras av kollapsande kärl i halsen

Blodkärl som kollapsar låter kanske inte så bra. Men faktum är att den kollapsen i halsen är viktig för att vi ska få rätt tryck i hjärnan. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sambandet mellan gravitation och hjärntryck är viktigt för att förstå vissa sjukdomar och hur vi kan fungera i tyngdlöst tillstånd i rymden.

– Upptäckten av effekten på hjärntrycket av att vener i halsen kollapsar kan öppna nya möjligheter att förklara flera neurologiska sjukdomar där avvikelser i halsvenerna kan spela roll för sjukdomsutvecklingen, säger Petter Holmlund, doktorand vid Umeå universitet.

Trots att vi tillbringar en stor del av vår tid i upprätt tillstånd, är mekanismerna bakom trycket i hjärnan när vi står upp delvis okända. Detta eftersom trycket i hjärnan hittills nästan alltid har mätts i liggande position. Att gravitationen och därmed vår position spelar roll för trycket i hjärnan är dock inte alls svårt att förstå. När vi reser oss upp vill blodet genom tyngdkraften sjunka nedåt, något som hos en del kan yttra sig som yrsel.

I sin avhandling visar Petter Holmlund på mekanismerna för hur trycket regleras i hjärnan. Det handlar om halsvener som leder blodet från huvudet ned till hjärtat som vid liggande position spänns ut till en viss storlek, men när vi ställer oss upp så bildas ett undertryck i halsvenerna så att kärlen krymper hastigt, kollapsar, vilket då reglerar trycket i huvudet.

Framgångsfaktorn här är att venerna måste vara tillräckligt ’kollapsbara’ så att de i takt med förändrad kroppsposition kan dra ihop sig tillräckligt snabbt så att trycket i hjärnan hålls på rätt nivå.

Intresset för gravitationens effekter på hjärntrycket har ökat sedan det kommit rapporter om att astronauter drabbas av synproblem under längre tid i tyngdlöst tillstånd. Den vanligaste hypotesen är att avsaknaden av gravitation leder till en störning i förhållandet mellan trycket i ögonen och trycket i hjärnan.

Balansen mellan ögon- och hjärntryck vid olika kroppspositioner, är också något Petter Holmgren har studerat i avhandlingen. Han kunde då se att skillnaden i tryck mellan öga och hjärna förändrades beroende på kroppens läge. Det skulle kunna vara en förklaring till hur avsaknaden av gravitation i tyngdlöst tillstånd kan resultera i en störd tryckbalans som i sin tur ger synrubbningar. Detta eftersom trycket inuti ögat är relativt konstant, medan tyngdlösheten gör att effekterna av olika kroppspositioner på trycket i hjärnan försvinner helt.

– Om det ska bli möjligt med riktigt långa rymdresor, exempelvis till Mars, är det naturligtvis väldigt viktigt att komma tillrätta med dessa synrubbningar, säger Petter Holmlund.

Petter Holmlund är uppvuxen i Skellefteå och är utexaminerad civilingenjör i teknisk fysik. Han disputerar inom ämnet medicinsk teknik vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Petter Holmlund 
Telefon: 070-588 03 33. 
E-post: petter.holmlund@umu.se

Om disputationen
Petter Holmlund, Institutionen för strålningsvetenskaper, försvarar fredag 29 mars sin avhandling Fluiddynamiska principer för analys av intrakraniellt tryck och dess reglering - för tillämpning inom rymdmedicin och hydrocefalus. Fakultetsopponent: Marek Czosnyka, universitetet i Cambridge, Storbritannien. Huvudhandledare: Anders Eklund. Tid: Kl. 13.00. Plats: Hörsal B, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus.