Gå direkt till innehåll
Kunskap om snytbaggens ätvanor kan minska skador på skogsplantor

Pressmeddelande -

Kunskap om snytbaggens ätvanor kan minska skador på skogsplantor

Varje år vållar snytbaggar svenskt skogsbruk förluster på hundratals miljoner kronor genom att gnaga av barken på gran- och tallplantor som planterats efter avverkning. I en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har Frauke Fedderwitz i detalj studerat hur snytbaggen äter på plantor. Hon såg bland annat att snytbaggen åt kortare måltider från plantor som behandlats med ett naturligt växthormon. Detta är därför en lovande metod att öka plantornas chans att överleva.

Frauke Fedderwitz avhandling syftar till att vi bättre ska förstå snytbaggens beteende, framför allt i samband med att den äter. Hon har också undersökt hur snytbaggens ätande påverkas av plantans eget försvar samt effekterna av att stärka försvaret med hjälp av det naturliga växthormonet metyljasmonat.

Detta undersökte hon genom att följa snytbaggar med hjälp av videokameror dygnet runt i laboratoriet. Hon beskriver den tidsmässiga strukturen i snytbaggens ätande och utnyttjar sedan den nya kunskapen för att undersöka hur samspelet mellan snytbaggens ätande och plantans försvar fungerar.

Precis som människor och de flesta andra djur så äter snytbaggen i måltider. Det innebär att ätandet koncentreras till avgränsade tidsperioder med längre perioder med andra aktiviteter däremellan. Avhandlingen visar att snytbaggar äter fyra till fem måltider om dagen. Sammanlagt ägnar de bara omkring sex procent av tiden under dygnet åt att äta. Mest äter de under senare delen av natten och under morgonen. Under den tidigare delen av natten så går snytbaggarna mest omkring. De söker då efter nya platser där det finns mat för dem och efter en partner att para sig med. Detta kan upprepas natt efter natt under sommaren.

Plantans egna kemiska försvar gör det svårare för snytbaggen att äta och smälta maten. Det går att mobilisera försvaret ytterligare genom att behandla plantan med ett slags signalämnen (hormoner), som finns naturligt hos växter. Metyljasmonat är ett exempel på ämne som gör plantan bättre förberedd att försvara sig. Snytbaggarna åt kortare måltider på behandlade plantor, vilket ökar deras chans att överleva. Att behandla plantor med metyljasmonat före utplantering kan därmed vara en möjlig metod att i framtiden skydda plantor mot snytbagge.

För mer information: Frauke.Fedderwitz@slu.se, tel 018-67 23 12

Se även:

http://www.slu.se/sv/institutioner/ekologi/hemsidor/fedderwitz-frauke/
https://www.youtube.com/user/weevilwoods
http://www.snytbagge.se/

MSc Frauke Fedderwitz försvarar sin avhandling ”Pine weevil feeding behaviour in relation to conifer plant properties” den 17 december kl 13.30 i Loftets hörsal, Ultuna. Opponent är associate professor Emma Despland, Concordia University, Montreal, Kanada.

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409
Niklas Storm

Niklas Storm

Presskontakt Kommunikatör Press 076-53 10 814

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.