Viktigt att vårdens behov styr kunskapsutvecklingen i framtidens hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt genomgår stora och snabba förändringar. Förväntningarna på förbättringar ökar och gapet mellan ambitioner, möjligheter och verklighetens begränsade resurser blir allt större.

Svenska Läkaresällskapet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och en arbetsgrupp inom Kungliga vetenskapsakademien presenterar nu ett gemensamt initiativ till ett idéprogram för kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Den 23 februari arrangeras en gemensam workshop med representanter för sjukvård, landsting, medicinska fakulteter, myndigheter och organisationer som ansvarar för eller finansierar forskning inom hälso- och sjukvården samt företrädare för patientorganisationer.

– Sjukvården måste på sikt utveckla nya arbetsprocesser för att leva upp till förväntningarna om en vård som utgår från patienternas och samhällets behov, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. För att klara detta behöver vi en väl fungerande första linje med allmänmedicinsk specialistkompetens, som med god tillgänglighet kan hantera merparten av befolkningens hälso- och sjukdomsproblem. Kontinuiteten för stora grupper patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd måste kunna garanteras.

Primärvården behöver tillgång till specialistkunskap och universitetssjukvården behöver ses som en resurs för hela hälso- och sjukvården, inte som en verksamhet begränsad till vissa byggnader eller geografiska lokalisationer. Detta förutsätter nya arbetsformer och tekniker för informationsöverföring samt ett förnyat uppdrag för universitetssjukvården, som lägger större vikt på ansvaret för kunskapsspridning inom hela hälso- och sjukvårdssystemet.

– Vi vill med initiativet belysa vilka positiva effekter ett tydligare fokus på hälso- och sjukvårdens behov av forskning, utveckling och utbildning (FoUU) skulle få för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, för samordningen med universitetsbaserad forskning och utbildning samt för samverkan med näringslivet, säger Stefan Lindgren. Svensk hälso- och sjukvård har en hög andel forskarutbildad personal och därigenom goda förutsättningar att bedriva forskning, utveckling och utbildning som utvecklar sjukvården, fortsätter han. De nationella registren och ett väl sammanhållet sjukvårdssystem ger unika möjligheter till uppföljning av behandlingar och analys av grupper av patienter som kräver extra omsorg och rehabilitering.

Målet med idéprogrammet är att ta fram konkreta förslag till hur denna utveckling kan genomföras. Arbetet kommer att pågå i arbetsgrupper under hela året och ett första uppföljande möte arrangeras av Region Skåne i Malmö i juni.