Skolan behöver lägga större vikt vid läxornas kvalitet

Det behövs forskning om läxors kvalitet och innehåll och hur de följs upp av lärare, visar en ny avhandling i didaktik.

En av artiklarna i den avhandling Max Strandberg nyligen lade fram vid Stockholms universitet lyfter fram betydelsen av att lärare noga presenterar och följer upp elevernas läxor. Läxors kvalitet har inte bara med uppgiften i sig att göra utan även med hur den presenteras och följs upp i undervisningen. I artikeln framgår att det saknas forskning om läxors kvalitet och likvärdighet.

– Läxor är en del av undervisningen och därför är det lika angeläget att diskutera läxors kvalitet som undervisningens kvalitet.Det centrala är inte frågan om läxor eller inte läxor utan om hur läxors kvalitet kan förbättras. Av läxforskningen kan man dra slutsatsen att lärares introduktion och uppföljning av läxorna har stor betydelse för om läxorna ska vara meningsfulla eller inte, säger Max Strandberg.

Feedback kan ha stor betydelse för om läxor ska leda till att eleverna utvecklar sina kunskaper. Men att ge feedback är inte lätt då den riskerar att färgas av lärarens omedvetna förväntningar på eleverna, särskilt svårt kan det vara att ge feedback om innehållet i det eleverna berättar är okänt för läraren. En av artiklarna i avhandlingen studerar lärares feedback till elever när de redovisar läxor som de diskuterat med sina föräldrar. Läraren använde sju olika sorters feedback varav sex bidrog till elevernas lärande.

–  När föräldrar istället för att förhöra läxor får bidra med sina egna livserfarenheter skapas det ett samarbete som bidrar till undervisningens innehåll, säger Max Strandberg.

De läxor som fungerade i väl samarbetet mellan hem och skola var de som innehöll värderingsfrågor av typen ”Är det rätt att döda de som dödat?” och frågor som berörde föräldrarnas barndom och skolgång. När målet är att alla föräldrars oavsett bakgrund ska kunna bidra med sina livserfarenheter innebar det att läxornas frågor måste anpassas så att de kan diskuteras i alla hem.

De så kallade samarbetsläxor som ingår i avhandlingen delades ut i en flerspråkig och mångkulturell skola och syftade bland annat till att utveckla kunskaper om och för kulturell mångfald. Kulturell mångfald visade sig vara ett komplicerat innehåll i undervisningen, till exempel hävdade kritiker att det kunde leda till att elever med utländsk bakgrund upplevde att de blev exkluderade.

 – Resultaten visade dock att det var möjligt att undervisa om och för kulturell mångfald utan att elever med utländsk bakgrund exkluderades. En av mina artiklar som berör hur kulturell mångfald tolkas på kommunal nivå visar att det främst var de elever som levde i kulturell mångfald som ansågs behöva lära sig om kulturell mångfald. Det finns ett behov av forskning om vad elever som inte omges av kulturell mångfald ska lära sig om kulturell mångfald, säger Max Strandberg.

För ytterligare information
Max Strandberg, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, tfn 070 570 50 49 eller e-post max.strandberg@edu.su.se.

Abstrakt av Max Strandbergs avhandling i didaktik Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs - några kritiska aspekter. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:662241