Så formas barnen på fritids

Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.

I sin avhandling riktar Linnéa Holmberg blickarna mot det som vi ser som självklart på fritidshem, till exempel förmånen att barnen får vara med och planera verksamheten. Utbildningen i fritidshemmet ska bedrivas utifrån demokratiska arbetsformer, vilket gör att personalen behöver se till att barnen är delaktiga och utövar inflytande. Det barn som sitter tyst under planeringsmötena och inte själv tar initiativ till att delta uppmanas därför att ta aktiv del i beslutsfattandet.

– Barnen förväntas lära sig att styra sig själva enligt personalens rekommendationer. Fritidshemspersonalen, å sin sida, förväntas kunna avgöra hur ett barn behöver förändras för att passa in i, och axla, den önskvärda medborgarrollen.

Linnéa Holmberg problematiserar fritidshemmets verksamhet i tre delstudier som analyserar dokument från Skolinspektionen, fritidshemspersonalens kvalitetsarbete, samt personalens muntliga förhandlingar med barnen. Det övergripande resultatet visar alltså att både barnen och personalen i fritidshemmets verksamhet styrs att styra sig själva genom olika former av medborgarskapande processer.

Ytterligare exempel på detta är det systematiska kvalitetsarbete som personalen, enligt Skolverket, ska bedriva. Det innebär att kontinuerligt följa upp, analysera, planera och dokumentera verksamheten i förhållande till läroplanens nationella mål.

– Det systematiska kvalitetsarbetet legitimerar en bekännelsepraktik där personalen behöver visa upp en korrekt inställning till det hela i form av en ständig vilja till förbättring. Men i detta oändliga projekt kan aldrig tillräckligt göras och professionell fulländning kan aldrig nås.

– På samma sätt ska barnen, genom sin egen vilja, förmås att aktivera de förmågor och beteenden som efterfrågas i läroplanen. Men samtidigt som de ska utöva demokratiskt medbestämmande blir de föremål för pedagogisk påverkan.

Linnéa Holmberg är medveten om att hennes kritiska analys av fritidshemmets verksamhet kan komma att väcka en del upprörda känslor.

– Det är lite av poängen, att skaka om genom att ifrågasätta rådande föreställningar om fritidshemmet. Förhoppningsvis leder avhandlingen till att vi börjar samtala om sättet att bedriva fritidshemsverksamhet och om vår syn på vad utbildning är och kan vara. Och därigenom hur människor är och bör vara.

Kontakt: Linnéa Holmberg, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, tfn 08-1207 62 25, linnea.holmberg@buv.su.se

Mer om forskningen: Avhandlingen Konsten att producera lärande demokrater är publicerad i DiVA.