Gå direkt till innehåll
En nötskrika. En av flera arter som man tidigare trott löser problem genom att förstå vattens och sands fysiska egenskaper. Ny forskning visar att kråkfåglar lär sig lär sig lösa problem genom trial-and-error. Foto: Johan Lind/N.
En nötskrika. En av flera arter som man tidigare trott löser problem genom att förstå vattens och sands fysiska egenskaper. Ny forskning visar att kråkfåglar lär sig lär sig lösa problem genom trial-and-error. Foto: Johan Lind/N.

Pressmeddelande -

Kråkor varken tänker eller resonerar

En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

– Alla tidigare studiers metodik och statistik har varit bristfällig och man har därför överskattat i vilken grad kråkor och andra fåglar kan resonera om orsak och verkan. Vissa har till och med hävdat att dessa fåglar är lika smarta som fem- till sjuåriga barn, säger Stefano Ghirlanda, professor vid Brooklyn College i New York.

– Vår analys visar att fåglarna inte uppvisar någon förståelse eller resonerande, de löser problemen i experimenten genom trial-and-error-inlärning.

Kan tränas att lösa problem

Studier av kråkfåglars intelligens har inspirerats Aisopos-fabeln Kråkan och kruset. Där lyckas en törstig kråka använda stenar för att höja vattennivån i kruset och släcka sin törst. Att fåglar kan tränas till att lösa dessa och liknande problem har lett till slutsatsen att kråkor förstår vätskors och fasta objekts fysiska egenskaper. Till exempel att stenar som släpps kan tränga undan vatten men inte sand eller att sjunkande, men inte flytande, objekt kan tränga undan vatten och därmed höja vattnets nivå i en bägare.

– Alla är överens om att kråkfåglarna kan lära sig att lösa många av dessa problem. Det kontroversiella gäller vilka mentala förmågor som ligger bakom. säger Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.

Provar sig fram till lösning

Kråkor, och andra fåglar, är otroligt nyfikna och kan lära sig många överraskande beteenden som att släppa stenar i vatten för att få upp matbitar, släppa brödbitar i vatten för att fånga fisk eller använda verktyg för att få tag på mat. Men den nya studien föreslår att fåglarna löser dessa problem genom prova sig fram snarare än genom att de resonerar om orsak och verkan.

Studien har nyligen publicerats i tidskriften Animal Behaviour.

Mer information

Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet, johan.lind@zoologi.su.se, tel: 08-16 27 47

Stefano Ghirlanda, professor in Psychology, Brooklyn College, drghirlanda@gmail.com, phone: +1-347-345-5835.

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Karin Tjulin

Pressekreterare 070-754 15 54

Relaterat innehåll

Korpar hämtar hamstrad mat i Hälsinglands skogar. Foto: ©Johan Lind/N

​Människoapor och korpar planerar utan att tänka

Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.