Yttrande från #vistårinteut angående lagförslaget Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut består av professionella och volontärer som möter ensamkommande unga i sina uppdrag eller i sin vardag. Vårt yttrande när det gäller utkast till lagrådsremiss Ny möjlighet till uppehållstillstånd (Dnr Ju2018/00750/L7) är inskickat av representanter från #vistårinteut och näringsliv från fler än 100 kommuner.

Sammanfattning

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut ser positivt på att regeringen presenterar ett lagförslag med avsikt att ett stort antal unga kommer att ges möjlighet att på laglig väg uppehålla sig i Sverige.

Vår tolkning är att regeringens intention med utkastet till lagrådsremissen är att läka de orimliga konsekvenserna av systemfelen som uppstått i de ensamkommandes asylprocess. Det handlar främst om de långa handläggningstiderna, men också de rättsliga skador som uppstått som en konsekvens av rättsosäkerheten i asylprocessen för ensamkommande. Systemfelen är resultat av förändringar inom Migrationsverket, både organisatoriskt och i praxis; omständigheter som ligger långt bortom det asylsökande barnets kontroll.

Systemfelen framkommer i Migrationsverkets egen analysrapport: Tematisk kvalitetsuppföljning av åldersbedömning i samband med beslut om uppehållstillstånd, dnr 1.3.4-2016-178414. Rapporten talar om för högt ställda beviskrav, att muntlig utredning av ålder inte genomförts, att kvaliteten på den muntliga utredningen varit för låg och att benefit of the doubt, bevislättnadsregeln, inte tillämpats när det gäller att göra den uppgivna åldern sannolik.

Vi måste med bakgrund av detta inskärpa att det nya regelverk som lagrådsremissen avser att utmynna i måste ta höjd för att ett stort antal ensamkommande inte har fått sin identitet fastställd i fråga om ålder, eller ändrad genom uppskrivning, men att det inte ska inverka menligt på möjligheterna att få uppehållstillstånd med den nya lagstiftningen som grund.

Utgångspunkten i vårt yttrande är att ett lagförslag som på detta sätt har för avsikt att läka de konsekvenser som uppstått genom systemfel och rättsosäkerhet i ensamkommandes asylprocess måste omfatta så många som möjligt, vara enkelt och lättbegripligt samt kunna tillämpas med stor rättsäkerhet. Det ska vara möjligt för den enskilde att förutse utfallet av tillämpningen av den nya lagen.

Vi anser att lagförslaget 5.1, punkt 1 bör inkludera varje ensamkommande barn vars totala handläggningstid varit längre än ett år. Vi stödjer vidare förslaget enligt punkt 2, att de som uppenbart var vuxna vid ankomsten till Sverige inte ska innefattas, men menar att det bör finnas en möjlighet till rättelse för den asylsökande, om en oskälig åldersuppskrivning skett på grund av brister i hanteringen av den enskildes ärende. När det gäller punkt 3 menar vi att lagförslaget bör inkludera ensamkommande som fått kommunanvisning (enligt punkt 2), oavsett när beslut i första instans tagits. Lagförslaget bör även i punkt 4 omfatta minderåriga som i normala fall skulle påbörja eller har för avsikt att påbörja gymnasiestudier eller motsvarande. Under förutsättning att förslaget utformas så att ansvarsfördelning mellan stat/kommun/huvudman tydliggörs samt att inte utlänningen åldersmässigt hamnar mellan olika utbildningsformer trots att hen egentligen omfattas av förslaget stödjer vi punkt 6.

Vi stödjer lagförslaget kapitel 5.2. Ett uppehållstillstånd bör kunna vägras eller återkallas i vissa fall, under förutsättning att vandelsprövningen handlar om att förhindra grövre brottslighet och att de unga som i krissituationer begått ringa bötesbrott och sedan ångrat sig ska omfattas av lagförslaget i sin helhet. När det gäller lagförslagets kapitel 8, Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, instämmer vi inte i förslaget eftersom det bör förtydligas vad som gäller för utlänningar som antingen får en dom under tiden uppehållstillstånd kan sökas, eller som inte fått en dom före den 31 augusti 2018.

5.1 Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Punkt 1. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om utlänningens första ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare

Vi instämmer inte.

Skälen: Att sätta ett administrativt datum återställer inte rättssäkerheten i en i övrigt rättsosäker process. Ensamkommande barn flyr oavsett asyllagstiftning och deras skyddsskäl är desamma. Dessa premisser gäller oavsett om det ensamkommande barnet anlände till Sverige före eller efter den 24 november 2015.

Många ensamkommande barn fick vänta lång tid i Sverige innan deras asylansökan registrerades. Genom omständigheter som ligger på Migrationsverkets sida av processen har många ensamkommande barn hamnat på fel sida om brytdatum. Dessa har väntat lika länge som alla andra på slutligt beslut.

Den enda orsak vi kan se till att använda brytdatumet 24 november är att regeringen vill koppla undantagen i den tillfälliga lagen till utkastet. Det gör det hela onödigt krångligt eftersom det är inte den tillfälliga lagen som drabbat ensamkommande utan de långa handläggningstiderna och rättsosäkerheten i processen. Det nya lagförslaget motiveras med utgångspunkt i de långa handläggningstiderna, vilket gör att datumen 24 november 2015 och 20 juli 2016 är irrelevanta då de ej har med handläggningstiden att göra.

Lagförslaget bör inkludera varje ensamkommande som anlände som barn och vars totala handläggningstid varit längre än ett år. Detta förenklar och förtydligar lagförslaget väsentligt.

Punkt 2. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om det för utlänningen har, eller borde ha, anvisats en kommun som ska ordna boendet

Vi stödjer förslaget.

Skälen: Utgångspunkten ska vara att lagen ska gälla de som var ensamkommande barn när de sökte asyl. Men det bör även finnas en möjlighet till rättelse för den asylsökande om en oskälig åldersuppskrivning skett på grund av brister i hanteringen av den enskildes ärende, till exempel vid fel i tolkning eller tidräkningsfel. Sverige är en rättsstat och för att upprätthålla de rättsliga grundprinciperna samt asylprocessens legitimitet och reliabilitet är det avgörande att den enskilde kan få den här typen av felaktigheter korrigerade.

Punkt 3. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om beslutet om utvisning har fattats, eller annars skulle fattas, 15 månader eller senare från registreringsdatumet men tidigast den 20 juli 2016.

Vi instämmer inte.

Skälen: I utkastet till lagrådsremissen 5.1 punkt 3 anges att utlänningen ska ha fått beslut efter 15 månader eller senare och tidigast den 20 juli 2016 för att omfattas.

Punkt 3 utgår vad vi förstår från EU:s asylprocedurdirektiv kapitel 3, Förfaranden i första instans, artikel 31, Prövningsförfarande. Eftersom artikel 31 inte är implementerad i svensk lagstiftning finns därför ingen direkt anledning att använda skrivningarna i denna artikel för en ny och begränsad möjlighet till uppehållstillstånd. Artikeln används då i negativ mening mot ensamkommande ungdomar. Detta menar vi är rättsligt förkastligt; det är inte ungdomarnas handlande som skapat de långa handläggningstiderna och de kan därför inte göras skyldiga att bära konsekvenserna.

Handläggningstid i första instans är inte det som avgör längden på den den totala handläggningstiden. Det är slumpen eller snarare Migrationsverkets prioriteringar som avgjort tidpunkten för beslut i första instans och det kan inte anses vara rättssäkert att låta myndighetens inre arbetsprocess avgöra vem som ska omfattas. Ett beslut i första instans inom 15 månader har i många fall inneburit mycket lång väntetid för beslut i andra och tredje instans.

Lagförslaget bör därför inkludera ensamkommande som fått kommunanvisning enligt punkt 2 oavsett när beslut i första instans tagits och vars totala handläggningstid överstigit ett år enligt vårt remissvar i punkt 1. Detta förenklar och förtydligar lagförslaget väsentligt samt gör lagförslaget rättssäkrare.

Punkt 4. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om beslutet om beslutet om utvisning har fattats, eller annars skulle fattas, när utlänningen är 18 år eller äldre.

Vi instämmer inte.

Skälen: Vi är kritiska till att utlänningar som genom Migrationsverkets beslut befunnits ha en fastställd minderårighet med utvisningsbeslut och som idag går på gymnasiet eller som har för avsikt att påbörja gymnasiestudier inte omfattas. Att denna grupp inte omfattas medan åldersuppskrivna omfattas skapar en omotiverad orättvisa. Det är nu en fördel att ha blivit åldersuppskriven. Vi tolkar det som ett resultat av regeringens försök att avgränsa gruppen; avgränsningen ger en orimlig konsekvens för underåriga som primärt ska skyddas extra genom barnrätt och barnkonventionen. Vi saknar en barnkonsekvensanalys av utfallet av denna begränsningsregel.

Det behöver tydliggöras hur regelverket är avsett att fungera om en utlänning ska omfattas i de fall där utlänningen blivit åldersuppskriven för att sedan bli nedskriven i ålder igen.

För att skapa konsekvens och en rättvis bedömning måste lagförslaget omfatta minderåriga som i normala fall skulle påbörja eller har för avsikt att påbörja gymnasiestudier eller motsvarande. Minderåriga som har fått avslag bör få samma chans som åldersuppskrivna och de som fyllt 18 år.

Punkt 5. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå görs

Vi stödjer förslaget.

Punkt 6. En utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om utlänningen studerar eller har för avsikt att studera i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, på heltid på en annan motsvarande utbildning eller på heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux eller särvux .

Vi stödjer förslaget.
Skälen: Under förutsättning att förslaget utformas så att ansvarsfrågan tydliggörs samt att inte utlänningen åldersmässigt hamnar mellan olika utbildningsformer trots att hen egentligen omfattas av förslaget stödjer vi punkt 6.

Vi vill tillägga att upprätthållande av en rättssäker hantering kommer att försvåras om den enskilda kommunen/skolan ges utrymme att ta enskilda beslut som motverkar förslagets intention.

Lagförslaget behöver tydliggöras vad gäller kommun/huvudman/statens ansvarsområde så att inga elever hamnar utanför den utbildning de har rätt till.

Lagförslaget behöver även förtydligas så att blivande gymnasieelever (bland annat nuvarande grundskoleelever) omfattas av rätten till fortsatt utbildning efter grundskolans slut. Vi vill tillägga att det finns problem behäftade med den tidigare genomröstade lagen Uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå (SFS nr: 2017:353). Ungdomar som omfattas av denna lag har hamnat i en situation där den enskilda kommunens beslut skapar olika förutsättningar för ungdomarna och där den från början slumpvisa kommunplaceringen blir avgörande för huruvida ungdomen får tillgång till etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd eller ej. I vissa kommuner får de varken tillgång till etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd och lever hemlösa med studiebidrag som enda inkomstkälla.

5.2 Ett uppehållstillstånd bör kunna vägras eller återkallas i vissa fall

Vi stödjer förslaget under förutsättning att vandelsprövningen handlar om att förhindra grövre brottslighet och att de som begått ringa bötesbrott ska omfattas av lagförslaget i sin helhet. Det kan inte vara lagförslagets mening att de som begått ringa bötesbrott ska bestraffas oproportionerligt genom att inte omfattas av lagförslaget.

8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Vi instämmer inte med förslaget.

Skälen: Det saknas tydliga riktlinjer kring vad som gäller om utlänningen får ett asylbeslut eller en dom från överprövning av migrationsbeslut mellan 1 juni och 31 augusti eller om utlänningen inte fått en dom före den 31 augusti 2018 utifrån att ansökan får göras vid ett enda tillfälle under en kort och begränsad tid.

Lagförslaget bör förtydliga vad som gäller för utlänningar som antingen får en dom under tiden uppehållstillstånd kan sökas, eller som inte fått en dom före den 31 augusti 2018. 

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut