Ny rapport: Sårbart kulturutbud i landsbygden

Myndigheten för kulturanalys har kartlagt kulturutbudet i Sveriges 290 kommuner 2013–2017 i en rapport som publiceras idag. Rapporten, Kulturens geografi, visar att kulturutbud finns i samtliga 290 kommuner, men utbudet är större i storstadskommuner och i täta kommuner med närhet till en större stad, medan landsbygdskommuners kulturutbud är beroende av enskilda aktörer. Bibliotek och studieförbund är verksamheter som har heltäckande geografisk spridning och skapar kulturutbud i alla landets kommuner.

Utöver den statistik Kulturanalys själv ansvarar för redovisas, på ett samlat sätt, statistik från Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkbildningsrådet, Folkets Hus och Parker, Kungliga biblioteket, Riksteatern, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund och Våra Gårdar.

– I landsbygden är kulturutbudet knutet till ett fåtal aktörer, det är en sårbar situation. Försämrade förutsättningar för bibliotek, studieförbund, scenkonstens turnerande verksamhet och civilsamhällets verksamheter kan få betydande konsekvenser för kulturutbudet på landsbygden, menar Sverker Härd, myndighetschef på Kulturanalys.

Rapporten visar också att offentliga och civila aktörer samverkar kring arrangemang och att kulturverksamheterna breddas. För att möjliggöra en variation är civil kulturverksamhet central, detta gäller hela landet men blir mest tydlig i landsbygdskommuner där andra verksamheter är mer begränsade.

– Kulturverksamheter har överlag utvecklats till mer hybrida former, säger utredare Malin Weijmer. Bibliotek och större museer har vidgat sina utbud och fungerar runtom i landet som kulturhus i mer allmän bemärkelse. Biografer har med den digitala utvecklingen samtidigt etablerat sig som scenkonstinstitutioner. För invånare innebär detta att kulturutbud som görs tillgängligt idag många gånger är bredare än de traditionella kulturverksamheterna.

Rapporten, Kulturens geografi, finns att läsa här.