​Framtiden för FN:s miljömål

Av FN:s 17 mål för hållbar utveckling på jorden är sex direkt kopplade till klimatet. För att målen ska bli verklighet krävs insatser på alla nivåer - såväl vid klimatttoppmötet COP21 i Paris just nu som i människors vardag. Det säger Måns Nilsson, adjungerad professor på KTH.

– Forskningen har en mycket viktig roll att spela här, som en av de få opolitiserade arenorna som finns kvar, säger Måns Nilsson, som förutom jobbet på KTH också arbetar som forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI.

Målen ska omsättas till verklighet i alla världens länder fram till år 2030 och flätar samman ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.

– De är unika just genom att de är universella och integrerade. En del är formulerade som nollvisionsmål medan klimatmålen är mer försiktiga – men det centrala är att de finns med.

Måns Nilsson har i sitt arbete fokus på policy- och konsekvensanalys. Nyfikenheten vaknade då han som nationalekonom började intressera sig för varför ingenting hände på den politiska spelplanen trots att miljöekonomiska analyser visade vådan och kostnaderna av att inte agera.

Vad beror trögheten på?

– Det är flera orsaker men huvudsakligen är det starka normer som ofta bärs av kortsiktiga ekonomiska intressen, föreställningen om att det skulle kosta så mycket att använda mer miljövänliga alternativ - och kunskapsbrist.

Måns Nilsson tar koldioxidskatten som infördes i Sverige 1991 som exempel. Där var motståndet stort, men som nu är en självklarhet. Här sker en stor omvälvning och det finns så många miljömässigt bra lösningar som hela tiden blir billigare i takt med att tekniken utvecklas – där gröna alternativ snarare kan löna sig.

– Inom fem år kommer det finnas elbilar som kostar lika mycket som dagens bilar. Det gör mig hoppfull.

Även i fråga om normer har perspektiven förändrats.

- Det är ingen höger/vänster-fråga längre. Att värna naturen är numera viktigt för de flesta – till och med påven har markerat sin åsikt i frågan om hållbar utveckling.

Åter till forskningens roll när det gäller hållbarhetsmålen.

– Här finns flera aspekter som är viktiga. Men först och främst är det forskarnas uppgift att diagnosticera läget, hitta tekniska lösningar – inte minst forskare på KTH kan göra stor skillnad – ta fram beslutsunderlag, vara en nationell och internationell arena för dialog.

KTH och SEI som har ett utvecklat samarbetsavtal sedan två år tillbaka och arbetar redan i dag med olika forskningsprojekt som har relevans för att hitta hållbara lösningar. Exempelvis när det gäller forskning kring hållbara städer, mätning av konsumtionens miljöpåverkan och analysmetoder kring säker och hållbar tillgång till vatten, energi och livsmedel i länder under utveckling. På måndag 30 november börjar klimattoppmötet i Paris. Alla de deltagande länderna har fått ”lägga ett bud” på vad de klarar av ifråga om minskade utsläpp. Vad tror du om utgången.

– Jag tror att det blir ett bindande avtal. Även om det finns flera försvårande omständigheter som brist på tillit mellan nord och syd, det vill säga vad man traditionellt betraktar som fattiga respektive rika länder.

Måns Nilsson nämner också ett annat hinder av mer språkmässig natur. Berättelsen om klimatet kopplas till negativt laddade ord som skuld, skador och bördefördelning vilket lätt kan ge en skev bild av verkligheten.

– Att ställa om till fossilfritt är ingen börda utan snarare en tillgång för städer och länder som de facto tjänar på det såväl ekonomiskt som miljömässigt har det visat sig.

Trots att klockan klämtar högljutt för klimatet är Måns Nilsson optimistisk.

– Det sitter säkert 1 000-tals förhandlare som diskuterar omställning till hållbar utveckling i termer av bördor och skador. Men världen utanför har rusat ifrån dem. Samhällsomvandlingen pågår för fullt. För första gången i världshistorien investeras mer pengar i förnybar el än i fossilt bränsle – och det är bara ett exempel.

FN:s utvecklingsmål ersätter och är en utveckling av Millenniemålen som gick ut 2015. De 17 nya målen med 169 delmål med definierade mätetal antogs i FN:s generalförsamling i september. Målen ska förverkligas till 2030.

För mer information, kontakta Måns Nilsson på mansnil@kth.se eller 073 - 330 93 82.

Här är FN:s utvecklingsmål för hållbar utveckling:

1. Utrota fattigdom överallt.
2. Utrota hunger och skapa hållbart jordbruk.
3. Säkerställa hälsa och välmående för alla i alla åldrar.
4. Erbjuda utbildning till alla av hög kvalitet och möjligheter till ett livslångt lärande.
5. Uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter.
6. Säkra hållbar tillgång till rent vatten och goda sanitära förhållanden.
7. Hållbar energi som är tillgänglig, säker och överkomlig i pris för alla.
8. Främja jobb för alla samt en hållbar ekonomiskt tillväxt.
9. Bygga och främja hållbara infrastrukturer, industrier och uppmuntra innovationer.
10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder.
11. Utveckla samhällen och städer så att de blir hållbara, säkra och inkluderande.
12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
13. Agera omedelbart på klimatförändringarna och deras påverkan.
14. Bevara och använd haven på ett hållbart sätt.
15. Säkerställa en hållbar utveckling av jordens ekosystem mark, skog, hav, luft och biologisk mångfald.
16. Främja hållbar fred och rättvisa och utveckla bärande och pålitliga institutioner för detta.
17. Stärka partnerskapet mellan länder för genomförandet av dessa mål.