Svårt för lärare i idrott och hälsa att sätta betyg när många krav ska uppfyllas

Lena Svennberg har i sin avhandling undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg i idrott och hälsa och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet:
– Min ambition är att lyfta frågor som handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord. Det ställs även krav på individualisering av undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar och ibland uppstår spänningar mellan lärarens dubbla uppdrag.

Avhandlingen baseras bland annat på intervjuer av lärare i idrott och hälsa i grundskolans sista år. Lärarna nämner motivation, kunskaper, självförtroende och sociala färdigheter som viktiga för betyget i idrott och hälsa. Efter införandet av den nya läroplanen 2011 har det skett förändringar i vad som värderas.
– Lärarna talar om hälsa och kunskaper oftare och på nya sätt som är i linje med kunskapskraven samtidigt som motivation finns kvar som underlag för betygen, säger Lena Svennberg.

Lärare hålls ansvariga för att motivera de satta betygen och det ställs krav på likvärdiga, mätbara och transparanta bedömningar av elever. Det kan medföra att det som är mätbart och jämförbart ibland väger tyngre eftersom det är lättare att förklara för elever och föräldrar. Det kan däremot vara svårare för lärarna att göra det tydligt för eleverna vad exempelvis rörelsekvalitéer innebär och detta kan också vara en tänkbar förklaring till tävlingsidrottens fortsatta starka ställning i ämnet.

En del av avhandlingens resultat bygger på registerdata från Skolverket om de elever som gick ut grundskolan 2014. Underlaget bestod av elevens kön, föräldrars utbildning, om eleven flyttat till Sverige efter skolstart och om eleven gick i fristående eller kommunal skola. Resultaten visar att 42 procent har betygen A och B i gruppen som har bästa chanserna att få ett högre betyg, det vill säga pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, har minst en förälder med eftergymnasial utbildning och går i friskola. Om man jämför med de elever som har sämst chans att få ett högre betyg, det vill säga flickor som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning, går i kommunal skola och har flyttat till Sverige efter skolstart, så har endast sju procent de högsta betygen A och B. Det var också större skillnad i chanserna att få ett högre betyg i idrott och hälsa mellan flickor och pojkar som flyttat till Sverige efter skolstart än mellan flickor och pojkar med svensk skolgång.
– Vissa nyanlända elever och elever med låg socioekonomisk status upplevs av några lärare att ha små, om ens några möjligheter att nå kraven för ett godkänt betyg. Då alla ska uppnå samma mål på samma tid blir startpositionen viktigare och innehållet i kraven får stor betydelse för vilka grupper som har bäst förutsättningar att lyckas, säger Lena Svennberg.

Läs om avhandlingen på GIH:s webbplats www.gih.se/disputationLS

För mer information kontakta:
Lena Svennberg, doktorand GIH, tel: 070-342 30 84, e-post: lena.svennberg@gih.se
Louise Ekström, ansvarig för extern kommunikation GIH, tel: 08-120 537 11, e-post: louise.ekstrom@gih.se