Syltemjölk, halmad ål och drickasupa – Skånes mat

Att Skåne, skåningar och mat är nära förknippade råder det ingen tvekan om. Äggakaka, spettekaka, svartsoppa och ålagillen är välkända skånska företeelser. I sin nya bok Den skånska smaken berättar Nils-Arvid Bringéus kunnigt och engagerat om gammal skånsk matkultur och -tradition.

Skåne har med sitt förhållandevis milda klimat och sin närhet till kontinenten kunnat inta en särställning som matprovins. Bringéus citerar Linné: "Alltså kan ett land av så förträffeligt klimat ej annat vara än det härligaste; ja det liknar så mycket Tyskland och Danmark, att man kunde säga, det havet liksom med våld skurit Skåne ifrån de södre länder och lagt det till Sverige." Förutom klimatet har till exempel kristnandet och klosteruppförandet, många och långa krig samt feodalsystemet påverkat den skånska matkulturen.

Bringéus guidar läsaren bland långkål och bondbönor, surdegsbröd och gröt, munkar och drickablandning samt typiska skånska kryddor. Han berättar om råvarorna och hur de tillagades, om gillena och vad som där åts, om traditionssammanhang och förändringar.

Boken är väl illustrerad med foton, teckningar och kartor. "Den skånska smaken" är ett välfyllt skafferi för den matintresserade att hämta inspiration, kunskap och till och med recept ur.

Med Den skånska smaken kröner Nils-Arvid Bringéus sin omfattande gärning som kulturhistorisk matforskare. Redan 1966 skrev han om syltemjölk och stenkakor. 1970 anordnade han den första internationella konferensen för etnologisk matforskning i Lund, som hittills fått 17 efterföljare. Bringéus tillhör också grundarna av Skåneländska gastronomiska akademien. Under åren 1967-1991 var han professor i etnologi vid Lunds universitet.

Boken ges ut i samarbete med Skåneländska gastronomiska akademien.