Akademiska barnsjukhuset först med vårdhund

Inom kort kommer barn som vårdas på Akademiska barnsjukhuset förutom clowner och lekterapi att kunna möta vårdhunden Livia. Satsningen görs inom ramen för en forskningsstudie, den första i sitt slag inom svensk barnsjukvård.

– Syftet är att utvärdera hälsoeffekter på sjuka barn, men också hur föräldrar och vårdpersonal påverkas. Vi vill se hur vårdhunden kan användas som komplement till medicinsk behandling. Om resultaten faller väl ut kan detta komma alla sjuka barn som önskar hundkontakt tillgodo genom att vårdhund skrivs på remiss, säger Ann Edner, överläkare på neonatalavdelningen, som genomför studien tillsammans med Maria Lindström Nilsson, barnsjuksköterska och doktorand på 95B.

Förutom närheten till föräldrar har barn som vårdas på sjukhus ett stort behov av att leka.Allt mer forskning pekar på betydelsen av komplementär behandling som lek- och bildterapi, clowner och musik. Men forskarna betonar att det behövs mer forskning på området, både vad gäller rent medicinska effekter och barnens, föräldrarnas och vårdpersonalens upplevelser.

Inom vuxenvården har vårdhundar, eller terapihundar som de också kallas, blivit ett allt vanligare inslag, bland annat på demensboenden, inom psykiatrin och kriminalvården. På barnsidan är däremot vårdhundar mer ovanliga. Undantaget är USA där man sedan 1960-talet arbetar med vårdhundar inom barnonkologi, barnhospice samt inom viss traumasjukvård.

– Studier och erfarenheter i andra länder har visat att närvaron av vårdhundar har en rad positiva effekter, bland annat ökar halterna av lugnande hormoner som kortisol och oxytocin vilket ger ökat välbefinnande och gör att man känner mindre smärta. Inom psykiatrisk och geriatrisk vård har man sett att deras närvaro kan lindra stress och oro, säger Maria Lindström Nilsson.

– Även i svåra, stressande livssituationer har hundarna visat sig kunna lindra känslan av ensamhet, minska depression och göra människor mer benägna att söka kontakt med andra. Inom palliativ vård vid livets slutskede har de visat sig kunna ge tröst, motivation och trygghet. Redan på 1800-talet lyfte Florence Nightingale fram betydelsen av kontakt med djur och natur för svårt sjuka patienter i skriften ”Notes on nursing what it is and what it is not”.

Inför starten har en grundlig riskanalys genomförts i samarbete med experter från vårdhygien och allergi. En etisk ansökan är gjord och godkänd. Vårdhunden Livia är speciellt tränad och certifierad för uppdraget.

– Det är en Labradoodle, en australiensk hypoallergen ras som saknar den underull som kan framkalla pälsdjursallergi. Hunden kommer att vara nybadad inför varje kontakt och hon kommer bara att träffa ett barn i studien åt gången. Detta för att undvika att smitta sprids vidare mellan patienter via hunden, säger Ann Edner.

Forskarna betonar att inget barn kommer att involveras i studien utan föräldrarnas samtycke.

– En vårdhund kan ge oss ökade möjligheter att ta ett helhetsgrepp och anpassa vård/omsorg med hänsyn till barnets fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande. Dessutom kan hunden vara ett stöd för familjen, säger Ann Edner.

Mer information:
Ann Edner, överläkare på neonatalavdelningen och handledare, 018-611 50 25 eller 073-9420789
Maria Lindström Nilsson, sjuksköterska och doktorand, 018-611 58 15
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Vårdhundstudien på Akademiska barnsjukhuset
* Totalt kommer 50 barn (hälften pojkar och hälften flickor) i åldrarna 0-18 år att inkluderas.
* Genomförs på avdelning 95B, en barnkirurgisk vårdavdelning i studiebarnets egna vårdrum. Här vårdas barn som opererats efter trauman, men även barn med tumörer och neurologiska sjukdomar. 
* Forskarna kommer att mäta hjärtfrekvensvariabiliteten (hur hjärtat reagerar på stress alt. lugn miljö), hudkonduktansen (svettkörtlarnas aktivitet som avspeglar fysiologiska reaktioner, om man reagerar på något roligt eller skrämmande eller överraskande), förekomsten av vissa hormoner, syresättning och stresspåslag. De tar också bakterieodlingar både från patient och hund.
* På halva gruppen kommer mätningar att göras före hundkontakt, på den andra efter att de lekt med hunden under 20-30 minuter. Barnen blir således sin egen kontrollgrupp.
* Aktiviteterna med hunden anpassas efter barnets tillstånd, önskemål och förmåga.  Det kan vara mycket enkla saker som att klappa och gosa till avancerade lekar som att ge kommando att hunden ska hämta utkastade ringar i olika färger och lägga dem på en kon eller göra tricks, exempelvis "highfive", "vara blyg", ”rulla runt” och ”putta boll”.
* Föräldrarna kommer även att fylla i en enkät i samband med studien.