​Var finns ersättningsmodellerna som ger mer hälsa för pengarna?

Som nämndes i den senaste bloggposten så är ersättningsmodellerna en fråga som de flesta diskuterar, och att hitta ett svar på den frågan ska nog snarast ses som ett omöjligt projekt. När sjukvården ska göra förändringar och ta till nya sätt att arbeta så kommer frågan “men hur ska vi få betalt för detta då?” Jag hinner prata lite med Georg Engel, ansvarig för ersättningsmodeller inom SLL, och vi pratar om att förebygga ohälsa istället för att behandla sjukdom. Vi är överens om att det är dit det måste gå men inser båda två att det är svårt att mäta, och därmed att skapa modeller som uppmuntrar detta i den grad man hade önskat.

Så är det då dags att prata om detta och Christina Kennedy inleder dagens seminarium på Dagens Medicins vårdtorg med att vi under en timme ska ägna oss åt något så “sexigt som ersättningsmodeller”.

Per-Erik Gustafsson, som är läkare inom kardiologi, lyfter fram ett exempel från verkligheten, och som påvisar de problem som finns med ersättningmodellerna. Hans exempel visade upp distansmonitorerade pacemakers och inopererade hjärtstartare som ledde till att man kunde byta ut åtminstone varannat besök. De har ökat vårdkvalitén för patienterna men i och med att de får betalt för fysiska besök och inte för monitorering på distans så går det inte att räkna hem det ekonomiskt. Per-Erik är bekymrad över att ersättningssystemen inte hänger med tekniken, och att man väntar på de svar som studier skulle kunna ge om det gavs ekonomiska incitament för att införa nya lösningar. Som Christina Kennedy summerar det fall som just visats: Per-Eriks klinik straffas för att de gör något som är bättre för patienterna.

Georg Engel är den som vet mest om ersättningsmodeller och han får i uppdrag att svara på frågan om just detta. Han talar om den våg som sköljer in och som har en enorm potential men menar att alla inte har beredskapen för den och möjligen kommer vissa att sköljas iväg av den medan andra kommer att surfa på den.

Om det system som finns nu så finns olika typer av ersättning som fungerar som pusselbitar, som i sin tur kombineras till en helhet. Från fast ersättning till rörlig ersättning som i sin tur ger olika incitament för vårdgivarna att utföra sjukvård på olika sätt. Det blir en palett av lösningar.

Hur får man då besök för videobesök?
Ersättningsmodellerna som de ser ut i SLL idag räcker enligt Georg men det behövs mer utveckling. Dock finns andra hinder som arbetskultur, processer, arbetssätt, finansiering, juridik och ansvar för den tekniska infrastrukturen. Anders Lönnberg, regeringens nationella lifescience-samordnare, lyfter den problematik som finns för sjukvården, för om man gör den mer modern och automatiserad, skulle det leda till att det behövs färre som arbetar i sjukvården. Han nämner att man som chef inom sjukvården troligen inte gärna vill skapa den negativa nyheten att säga upp personal för att man hittar mer effektiva sätt att arbeta på. Sverige har hög personaltäthet men har minst antal patientbesök så det finns ett problem som har koppling till ersättningsmodellen. Georg kommer in på videobesök och menar att episodersättningar bör ersättas där video ingår, och man kan också lägga in dem i mixade modeller, ge kvalitetsbonus för ökat antal videobesök eller styckeersättning. Videobesök bör vara en del av den värdebaserade vården.

Den panel som äntrar scenen efter Georgs dragning består också av Ann Söderström, Daniel Forslund, Heidi Stensmyren, Anders Lönnberg och Per-Erik Gustafsson.

Daniel pekar på att man behöver fokusera på där ersättningsmodellerna bromsar den utveckling vi vill ha. Det ska inte från centralt håll detaljstyras hur vården ska utföras utan det ska ges stor frihet till vårdutförarna. Ann Söderström från VGR berättar om att drömmen är att betala för hälsa. "Det man vill veta är om patienten är nöjd och om det medicinska resultatet blev bra".

Anders lyfter fram att det påfallande ofta är så att personal inom sjukvården gör saker utan att veta varför de gör det, och det räcker inte med att sätta in nya system utan man behöver veta varför och hur de ska användas.

Panelen är överens om vad som behöver göras, och det ska bli intressant att se vilka konkreta förändringar som kommer att ske under de kommande åren.