​Den digitala patienten är här – kommer sjukvården hänga på?

Vi fortsätter vår rapportering från Vitalis, här summerar vi några av förmiddagens seminarier med fokus på vård på distans.

Det har varit en intensiv förmiddag med ett flertal seminarier med fokus på vård på distans. Morgonen började med att Sara Lidé från PWC presenterade en rapport under namnet ”Den digitala doktorn kan komma”. Undersökningen, som gjordes under våren 2015, undersökte människors inställning till digital vård. Sara inledde med att ge en bild av ett nu och ett då i andra branscher som bank och resor. Tidigare gällde begränsade öppettider och en tillgänglighet som byggde på fysiska kontor. Idag kan vi ansluta oss till våra banktjänster när som helst på dygnet eller boka en resa vart vi än befinner oss. Sjukvården behöver göra samma skifte för att bli mer tillgänglig och individanpassad. Framtidens patienter är här och det är dags för sjukvårdsbranschen att möta upp.

I ett annat seminarium, där Inera medverkade, så talades om att de etjänster som tas fram behöver utgå från ett individperspektiv och att individen ska ses som en aktör i verksamhetssystemen. Genom att erbjuda olika verktyg för självservice så kan en hel del resurser användas på bättre sätt. Som exempel nämndes att det, i Region Halland, krävs 176 heltidstjänster för att hantera tidsbokning. Och då ska vi komma ihåg att Halland endast står för 3 % av Sveriges befolkning. Med lite enkel matematik så kommer man fram till att det är närmare 6000 heltidstjänster som läggs på manuell hantering av tidsbokning! Och det handlar om sjuksköterskor, undersköterskor, rehabpersonal och andra yrkeskunniga personer som har helt andra kompetenser som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt. Den som vill kan räkna på vilka kostnader det innebär, och vad dessa personer skulle kunna göra istället, och hur det skulle effektivisera vården. Hur många sjuksköterskor saknas till exempel i svensk sjukvård? Om 4000 av dem sitter och bokar tider så kanske det är läge att de gör något annat?

Regeringen har en vision som lyder: ”År 2015 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser före ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.” För att denna ska bli verklighet så krävs att det finns användarvänliga tjänster som möjliggör för patienter att göra en del saker på egen hand.

Anette Cedergren, projektledare på SKL, berättade en del om vad som är på gång i den behandlingsplattform som tas fram som en del av 1177 vårdguiden. Det handlar om allt från internetbaserade behandlingsprogram till olika etjänster för stöd och behandling. Bland annat lyfts ett projekt om videobehandling fram. En studie har gjorts på 15 patienter i Västerbotten och bland annat kunde man se att det nya sättet att mötas ledde till ett minskat resande med 2795 mil, en minskad tidsåtgång med 310 timmar och ett minskat koldioxidutsläpp med 5,3 ton. Även här är det intressant att räkna lite grann och komma fram till att en terapeut som behandlar 15 patienter sparar in två hela månaders tid i resetid under behandlingstiden. Hur många patienter skulle kunna behandlas på distans och hur mycket tid skulle sparas såväl för patienter som vårdpersonal?

Även denna förmiddag nämndes ersättningssystemen som en av de faktorer som gör att den nya tekniken inte används i den utsträckning som den skulle kunna användas. En representant från Inera nämnde i förbifarten att man idag får mer ersättning för att träffas fysiskt för KBT-behandling snarare än att göra det på distans.

Här på Vitalis blir det tydligt att det finns tekniska lösningar som skulle innebära stora besparingar för sjukvården, och som skulle göra att man kunde hantera resurserna på ett bättre sätt. Den digitala patienten är här, och de tekniska lösningarna är till stor del på plats– nu är det tid för sjukvården att möta upp.