Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.
De tre senaste årens vulkaniska aktivitet på Island gör att forskare från bland annat Uppsala universitet förväntar sig återkommande utbrott av liknande slag de kommande åren eller decennierna. De betonar därför behovet av beredskap på grund av de risker som lokalbefolkningen och kritisk infrastruktur utsätts för. Deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Terra Nova.
Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.
En ny karttjänst för jordbävningar och andra kraftiga markskakningar i Sverige och närområdet blir nu tillgänglig för allmänheten. Karttjänsten finns hos Svenska nationella seismiska nätet, vid Uppsala universitet och är öppen för alla. På kartan visas automatiskt detekterade seismiska händelser, som jordskalv, gruvskalv, sprängningar i gruvor, bergtäkter, byggen och annat om får marken att skaka,
Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.
Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.
Stacy VanDeveer, professor i Global Governance and Human Security vid University of Massachusetts i Boston blir den sjätte gästprofessorn i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström till Uppsala universitet.
Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
– Vår stud
Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.
Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.
PRESSINBJUDAN: Scania, Midsummer, Eksjö Maskin & Truck, Dalakraft, Ernst Express och forskare vid Uppsala universitet bjuder in till pressvisning av en ny – helt unik – solcellslastbil. Tillsammans arbetar vi för att utveckla en ny generation lastbilar, där solceller på lastbilarna genererar solenergi som direkt kan minska koldioxidutsläppen från lastbilen och dessutom ge el till elnätet.
Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet, blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har i en ny studie i Science Advances identifierat 28 genregioner som varit särskilt viktiga för den snabba evolutionen av Galápagos darwinfinkar. De här genvarianterna består inte av en rad nya mutationer utan har utvecklats under hundratusentals år. Flera av dessa är centrala för variation i näbbens form och storlek.
Genom att lägga om och samordna produktionen av el och värme skulle Sveriges energisäkerhet kunna höjas och elnätets stabilitet stärkas. Med omläggningen skulle man också kunna minska användandet av biomassa, vilket skulle vara bra för biodiversiteten. Det är slutsatserna i en ny sammanläggningsavhandling från Uppsala universitet (5 publicerade artiklar)
Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen
Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d
Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.
Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden