Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

Bilden visar en jämförelse av AI-modellen av TAAR1 (turkos) och en struktur av receptorn som bestämts genom experiment (lila). Bild: Alejandro Diaz

AI kan påskynda läkemedelsutveckling

Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny infarkt

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.

Ny antibiotikaklass effektiv mot multiresistenta bakterier

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.

Skogssork (Myodes glareolus) sprider hantavirus i Skåne. Fotograf: B. Niklasson

Sorkfeber allt längre söderut

Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama

Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.

Camilla Sköld, specialistläkare Akademiska sjukhuset, forskare vid Uppsala universitet. Foto: Anthoula Koliadi

Lägre överlevnad för kvinnor än män med germinalcellstumörer

Kvinnor som drabbas av den äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre prognos än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras vetenskapligt i Journal of Internal Medicine.

Viktigt att båda föräldrarna involveras i amningen

Den viktigaste stödpersonen för att kvinnor ska lyckas med sin ambition att amma är den nyblivna mammans partner. Partnern behöver också inkluderas genom mer stöttning från vårdpersonalen. För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar. – Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt, säger forskaren Ingrid Blixt.

Vanlig fästing (Ixodes ricinus) kan bära på TBE-viruset. Foto: Tove Hoffman

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.

  Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap och Mikael Åberg, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper i Affinity Proteomics labb, SciLifeLab, vid Uppsala universitet. Foto: Anna Frejd

Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

Subtalamiska kärnan ligger djupt inne i hjärnan hos möss och primater. Studien visar att stimulering av subtalamiska kärnan orsakar aversion och att nervceller i hjärnans aversionssystem aktiveras. Fynden kopplar ihop subtalamus med depression.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll i utvecklande av depression. Resultaten kan leda till bättre behandling vid Parkinsons sjukdom.

 I studien har forskarna intervjuat förskolebarn i åldrarna 3–6 år om deras upplevelser av familjeliv och konflikter. Foto: Anton Dahlberg

”Dom skriker och jag skriker tillbaka”

må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.

Generna påverkar risken för blodpropp vid p-piller-användning

Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

Uppsala Health Summit 2023 - Chemical Pollution and One Health

Uppsala Health Summit 2023 - Chemical Pollution and One Health

Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.

P-piller kan skydda mot ledgångsreumatism

P-piller kan minska risken för ledgångsreumatism medan hormonbehandling vid klimakteriet tvärtom kan öka den senare i livet. I en ny studie på över 200 000 brittiska kvinnor har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Rheumatology.

Statistikern Inger Persson tilldelas Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet 2023.

Hjärnäpplet till Inger Persson

Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år statistikern Inger Persson. Hon belönas för utvecklingen av en matematisk algoritm som med tillgång till intensivvårdspatienters journaler, snabbt kan förutspå vilka som riskerar utveckla blodförgiftning, sepsis.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom.

Svante Pääbo, nobelpristagare i medicin eller fysiologi 2022, har utnämnts till Årets alumn 2023 vid Uppsala universitet.

Svante Pääbo är Årets alumn 2023

Han öppnade upp ett helt nytt forskningsfält genom att lyckas kartlägga arvsmassan från våra sedan länge utdöda släktingar. För sin vetenskapliga gärning belönades Svante Pääbo med nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Nu utses han till Årets alumn 2023 vid Uppsala universitet.

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.

Tarmbakterier kopplade till åderförkalkning

I en stor svensk studie har forskare upptäckt samband mellan ökade nivåer av vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt. Studien är gjord på 8973 personer i åldern 50–65 år, som är deltagare i SCAPIS. Forskningen är ledd från Uppsala universitet och Lunds universitet och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum