Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar
Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.
Mördarbinas gener är nyckeln till deras framgång
Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.
Genetiska faktorer har stor betydelse för vilken tid på året sillen leker
Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.
Pressinbjudan: Invigning av två nya superdatorer stärker viktig forskning
De två nya superdatorerna Bianca och Rackham invigs på UPPMAX vid Uppsala universitet den 24 april. De är båda unika på olika sätt och tillsammans ökar de möjligheterna för ny banbrytande forskning inom bland annat bioinformatik och materialvetenskap.
Vad och vilka bryr vi oss om när vi vaccinerar oss?
Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.
Nytt verktyg för prognos och val av behandling vid ledgångsreumatism
Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid Uppsala universitet att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos.
B-vitaminer kan motverka epigenetiska effekter av luftföroreningar
En ny studie av forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health och Uppsala universitet visade att B-vitaminer kan spela en avgörande roll för att minska effekterna av luftföroreningar på vårt epigenom. Resultaten har publicerats online i tidskriften PNAS.
Gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer
Det radiologiska läget efter en handledsfraktur blir bättre om handleden fixeras med gips under en månad istället för om gipset tas av efter 10 dagar. Det är därmed klarlagt att gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer. Det framgår av en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som lades fram av specialistläkaren i ortopedi, Albert Christersson den 3 mars.
Årets Gustaf-Adolfsmedaljörer utsedda
Fem Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats medarbetare vid Uppsala universitet.