Stöd för ransonering av kött för klimatets skull

Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet.

– Ransonering kanske tycks dramatiskt men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt. Och en fördel är att ransonering kan uppfattas som rättvist, om det görs oberoende av inkomst. Rättvisa styrmedel vinner ofta starkast stöd, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling på Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, som lett studien som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.

För att nå klimatmålen behövs styrmedel som effektivt minskar konsumtion med stor klimatpåverkan, exempelvis av kött och bränsle. Samtidigt är allmänhetens acceptans för ett visst styrmedel beroende av om det uppfattas som rättvist eller inte. Forskningen inom området har hittills främst undersökt ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt. Man har inte tittat på ransonering som skulle kunna begränsa konsumtionen av vissa varor.

I en ny studie som omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA jämförs acceptansen för ransonering av bränsle och så kallad utsläppsintensiv mat, som exempelvis kött, med acceptansen för skatt på samma produkter. Studien är den första i sitt slag. En slutsats är att acceptansen för ransonering ligger i nivå med acceptansen för skatt. Exempelvis är 38 procent av de personer som deltog i undersökningen positiva till ransonering av bränsle. Den motsvarande siffran för bränsleskatt är 39 procent.

– Det mest förvånande är att det knappt är någon skillnad i acceptans mellan ransonering och skatt på fossila bränslen. Vi hade förväntat oss att ransonering skulle uppfattas mer negativt eftersom att det direkt begränsar människors konsumtion. Men i Tyskland är andelen som är starkt emot skatt på fossila bränslen faktiskt större än andelen som är starkt emot ransonering av fossila bränslen, säger Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap på Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Resultatet visar också att acceptansen skiljer sig mellan länder. Acceptansen för ransonering för både bränsle och utsläppsintensiv mat är högre i Indien och Sydafrika än i de andra länderna. Framförallt är en stor andel i Tyskland och USA starkt emot ransonering. Individer som uttrycker oro för klimatet är mest benägna att acceptera styrmedlet, men även yngre personer har en mer positiv attityd.

– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa även sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen, säger Oskar Lindgren.

Lindgren, O., Elwing, E., Karlsson, M., Jagers, S.; Public acceptability of climate-motivated rationing. Humanit Soc Sci Commun 11, 1252 (2024). https://doi.org/10.1057/s41599-024-03823-7, https://www.nature.com/articles/s41599-024-03823-7

För mer information:

Oskar Lindgren, doktorand, gruppen för klimatledarskap, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet;
tel: 073-982 62 11, e-post: oskar.lindgren@geo.uu.se

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap, lektor klimatledarskap, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet;
tel: 070-316 27 22; e-post: mikael.karlsson@geo.uu.se