Mångmiljonstiftelse skapar nytt innovations- och entreprenörspris vid Uppsala universitet
Med ett stiftelsekapital om 20 miljoner kronor har en ny stiftelse inrättats: ”Stiftelsen Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris”. Med ändamålet att synliggöra Uppsala universitets entreprenöriella kultur kommer stiftelsen årligen dela ut ett pris om minst en halv miljon kronor.
Blockering hämmar SARS-CoV-2-infektion av humanceller
Forskare har tagit fram ny metod för att i stor skala kartlägga interaktioner mellan humanproteiner och coronavirusproteiner, som har gett ny värdefull information. Informationen användes för att visa att blockering av en av dessa interaktioner hämmade SARS-CoV-2-infektion av humanceller. Dessutom bekräftades interaktionen mellan virusproteinet och humanproteinet i ett mer komplext system.
Med specialinstrumentet SAGA kan forskare få unik kunskap om ytor från cellväggar vilket kan ge nya innovationer för svensk industri
Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Första mätningarna av spinnmixning i magnetiska material
För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Mätningarna har blivit möjliga tack vare att en av faktorerna i den teoretiska modellen, som tidigare varit försummad, är mer betydelsefull än vad man tidigare trott. Det visar ny forskning, ledd av forskare vid Uppsala universitet.
Blått ljus för antibiotikaresistensfrågan
Uppsala universitet deltar i Världshälsoorganisationen WHO:s kampanj Go-Blue som sätter ljuset på den tysta pandemi som antibiotikaresistens utgör i världen. Under två kvällar belyses Universitetshuset i blått, för att uppmana omvärlden att sprida uppmärksamhet kring detta hot mot världens sjukvård.
Forsskålsymposiet 2021: När får man tänka? Om tvekan som risk och resurs
Årets Forsskålföreläsare är Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. I sin föreläsning kommer hon bland annat att lyfta kunskapssökande, autonomi och rätten att tvivla, tveka och ifrågasätta. Efter föreläsningen följer ett debattsamtal med bland andra Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion och Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet.
Dopamin och förväntningar kan avgöra effekten av SSRI
Nivåerna av dopamin och placeboeffekten kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. En ny studie visar att hos patienter som hade en positiv förväntan på medicineringen var effekten fyra gånger så hög som hos patienter som hade en låg förväntan. Det trots att både grupperna fick samma medicinska behandling. Trots att SSRI påverkar nivåerna av serotoni
Ny algoritm kan upptäcka sepsis snabbare inom intensivsjukvården
Tidig upptäckt av sepsis är avgörande för att rädda liv. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en så kallad prediktionsalgoritm som kan förutspå risken för att en intensivvårdspatient ska drabbas av sepsis flera timmar innan tillståndet kan diagnosticeras med de kriterier som idag används inom vården. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften JMIR Formative Research.
Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom
I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.
Vägar till livslångt psykiskt välmående i fokus på Uppsala Health Summit
Ökande psykisk ohälsa är en av de mest akuta folkhälsoutmaningarna i Sverige och i världen. På det globala toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 18-21 oktober, diskuteras vilka förebyggande insatser samhällen bör satsa på för att bättre hantera den oroväckande utvecklingen.
Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar
Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.