Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö

Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

På Dåva avfallsanläggning i Umeå odlas mikroalger i avloppsvatten, både i växthus och utomhus, som kan användas för plasttillverkning. Foto: Christiane Funk

Får 15 miljoner: Ska skapa nedbrytbar plast – av alger

Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.

Sofie Björklund, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har studerat PFAS-ämnen i samarbete med Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

Evighetskemikalier kan överleva avfallsförbränning och fortsätta spridas i miljön

PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.

Forskarna Iker Valle Aramburu och Gerard Rocher-Ros har beviljats ERC Starting Grant. Bilder finns bifogat.

Två forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant

Två forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant – ett forskningsstöd som syftar till att stötta lovande unga forskare i början av sin karriär. Det handlar om Iker Valle Aramburu, ny gruppledare på MIMS och anknuten till Institutionen för molekylärbiologi, samt Gerard Rocher-Ros som börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) efter årsskiftet.

I projektet har 36 000 tepåsar grävts ned världen över för att mäta nedbrytningen. Foto: Tomas Utsi

36 000 tepåsar förklarar globalt nedbrytningsmönster på ny webb

En metod som Umeå universitet hjälpt till att utveckla för att mäta växtmaterials nedbrytning med hjälp av enkla tepåsar. Forskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet har samlat in data från över 36 000 individuella tepåsar världen över. I tidskriften Ecology Letters och på en nyetablerad webbplats avslöjas nu globala nedbrytningsmönster.

Stilistisk bild över hur en elektronstråle från kryo-mikroskopet träffas av frysta PSII-partiklar varvid en reflektion bildas som möjliggör rekonstruktion av hur atomerna sitter. Illustration: Wolfgang Schröder

Vattnets väg till syre avslöjat med högupplösta mikroskopbilder

Genom att generera extremt högupplösta bilder i ett kryo-elektronmikroskop, har forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Berlin avslöjat väteatomers och vattenmolekylers positioner i fotosyntesen. Detta genombrott öppnar en ny möjlighet att avslöja hur vatten spjälkas till syre - en process som är avgörande för livet på jorden liksom för att kunna skala upp förnybara energisystem.

Att använda krämer med solskyddsfaktor är ett av råden som ges för att skydda sig mot solen. Men det saknas vetenskaplig grund för att påstå att det skyddar mot cancer, enligt Umeåforskaren Bengt Järvholm.

Skyddar solkräm mot hudcancer? – ”Det saknas vetenskaplig grund”

Det finns flera råd för hur man ska skydda sig mot solen och undvika hudcancer. Ett av dem är solskyddskräm. Men enligt Umeåforskare finns inte nog belägg för att ge det rådet. "Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer", säger Bengt Järvholm.

Pär Byström är ny förståndare för Centrum för klimateffektforskning, CIRC. Foto: Sara-Lena Brännström

Nav för klimatforskning får ny föreståndare

Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.

Forskning visar att mikroalger som odlas med avloppsvatten kan fungera som råvara för produktion av nedbrytbara bioplaster. Foto: KamranAydinov/Freepik

Mikroalger från Umeå kan användas för att producera bioplast

Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.

Grafenoxid brukar kallas ett "mirakelmaterial" tack vare dess många användbara egenskaper. Illustration: Nicolas Boulanger

Ny giftfri metod för framställning av grafenoxid av hög kvalitet

Forskare från Umeå har hittat ett nytt sätt att syntetisera grafenoxid med betydligt färre defekter jämfört med den vanligaste metoden. Tidigare kunde likvärdig grafenoxid endast framställas med en farlig metod som involverar extremt giftig rykande salpetersyra.

I vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan finns stora mängder stenblock som skapar viktiga livsmiljöer för fiskar och andra djur. Foto: Richard Mason och Jens Andersson

Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

Sophia Harlid, Institutionen för strålningsvetenskaper. Foto: Mattias Pettersson

2,3 milj kr till forskning om kemikalier och sjukdom

Europeiska unionen (EU) har beviljat 8 miljoner euro från Horisont Europa-programmet till ett stort samarbetsprojekt som inkluderar Umeå universitet. 2,3 miljoner kronor tilldelas Umeå-delen, som leds av Sophia Harlid, docent vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Marie-Therese Vinnars, MD PhD vid Institutionen för klinisk vetenskap.

Naresh Kumar Wagri har sin avhandling undersökt hur kalkugnar påverkas när de eldas med biobränslen. Foto: Charlie Ma

Ökad förståelse av korrosion i kalkugnar som eldas med biobränsle

För att minska utsläppen av koldioxid från kalkugnar, finns ett växande intresse att introducera biobaserade bränslen som alternativ till fossila bränslen. Naresh Kumar Wagri, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, visar i sin avhandling att det innebär utmaningar på grund av biobränslenas annorlunda kemiska och fysiska egenskaper.

Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat). Foto: Karolina Eriksson

Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomar

Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

Pierrick Bru, doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre. Foto: Alexis Brun

Solskyddsmekanism hjälper växter att överleva

Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.

Genom att tryckkoka björklöv plockade på Umeå universitets campus har forskarna lyckats få fram kolpartiklar som kan användas som råmaterial i organiska halvledare. Foto: Mattias Pettersson

Björklöv som råmaterial för tillverkning av organiska halvledare

För att tillverka halvledare till optoelektroniska tillämpningar används i dag oftast petrokemiska föreningar och sällsynta metaller. Fysiker vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Danmark och Kina har därför utvecklat ett mer hållbart alternativ. Genom att tryckkoka björklöv, plockade på Umeå universitets campus har de lyckats få fram kolpartiklar som råmaterial för organiska halvledare.

Visa mer

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.