Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom genomföras i narkos. Detta visas i en avhandling vid Umeå universitet.

Djup hjärnstimulering, på engelska Deep Brain Stimulation (DBS), innebär att en eller två elektroder permanent implanteras i olika målområden i hjärnan och till en neuropacemaker som läggs under huden på bröstkorgen. Med fortlöpande elektrisk stimulering går det att justera sjukdomsmässiga signalmönster i hjärnan och lindra symtom såsom skakningar. Det traditionella målet för skakningar, en struktur kallad talamus, är inte synlig på magnetkameraundersökning (MR). DBS-kirurgi för skakningar genomförs därför vanligen i vaket tillstånd, för att kunna bekräfta korrekt elektrodplacering med hjälp av bland annat teststimulering.

Tidigare studier

Flera mindre studier har visat att DBS mot ett nytt målområde, en struktur kallad caudala zona incerta (cZi), både lindrar skakningar och förbättrar finmotoriken hos patienter med Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor. Då cZi ligger i närheten av strukturer synliga på MR går det att bekräfta ett gott elektrodläge med hjälp av röntgen, vilket möjliggör kirurgi i narkos. Dessa studier har dock genomförts med icke blindade utvärderingar, utan kontrollgrupp och med relativt kort uppföljning, vilket begränsat den vetenskapliga styrkan av resultaten i dessa studier.

Mycket god effekt

För första gången har den positiva effekten av cZi-DBS på motoriska symtom och livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom visats i en slumpad, blindad behandlingsstudie. cZi-DBS gav en mycket god effekt på skakningar, en måttlig effekt på finmotoriken samt förbättrad livskvalitet.

– I två långtidsstudier såg vi att skakningarna påtagligt lindrades i åtminstone 5 år efter operationen för patienter med Parkinsons sjukdom och 10 år för Essentiell tremor. Vi analyserade även ett-årsresultatet av cZi-DBS för essentiell tremor och jämförde patienter som genomgått vaken-kirurgi med de som genomgått kirurgi i narkos och såg liknande effekter samt komplikationer mellan de olika operationsmetoderna, säger avhandlingens författare Rasmus Stenmark Persson.

Involverade nervbanor

– Genom att analysera elektrodläget i hjärnan och skapa simuleringar av det elektriska fältet runt elektroderna kunde vi kartlägga vilka strukturer som blev påverkade av stimuleringen. Kartläggningen visade att stimuleringen var koncentrerad i ett område som omfattande både zona incerta och närliggande nervbanor från lillhjärnan till talamus. Dessa nervbanor har tidigare visat sig vara involverade i sjukdomsmekanismen bakom skakningar vid både Parkinsons sjukdom och essentiell tremor.

Ökad träffsäkerhet

En mer objektivt bekräftad effekt av cZi-DBS vid Parkinsons sjukdom innebär att det nu finns ett ytterligare målområde att använda för DBS vid denna sjukdom. För första gången är det visat att effekten på skakningarna håller i sig flera år efter operationen, även för essentiell tremor. Tillsammans med liknande effekt mellan sövd och vaken kirurgi finns det nu flera fördelar med att använda cZi som mål för DBS i stället för det traditionella målet i talamus.

– Att operationen genomförs i narkos tror vi att vi kan öka träffsäkerheten av operationen, potentiellt minska komplikationer och förbättra upplevelsen av kirurgin för patienterna, säger Rasmus Stenmark Persson.

Rasmus Stenmark Persson är uppvuxen i Stensele och Umeå, där han sedermera studerat läkarprogrammet vid Umeå universitet. Efter läkarexamen påbörjade han sina doktorandstudier på Deep Brain Stimulation-enheten vid Neuro-Huvud-Hals Centrum, Norrlands Universitetssjukhus. I dag jobbar han som ST-läkare vid neurologen på NUS.

Fredagen den 8 december försvarar Rasmus Stenmark Persson, Institutionen för Klinisk Vetenskap, Neurovetenskaper, vid Umeå universitet, sin avhandling Deep Brain Stimulation targeting the caudal Zona incerta as a treatment for Parkinsonian and Essential tremor. Disputationen kommer att genomföras på engelska och äger rum klockan 09.00 i Hörsal B, 9 trappor, målpunkt T, Norrlands Universitetssjukhus.

Kontaktuppgifter: 070-286 22 83, rasmus.stenmark@umu.se