Pressmeddelande -
6 000 år av mänsklig påverkan av insekters biologiska mångfald
En nätverksanalys av data om fossila insekter från nordvästra Europa visar två stora förändringar i taxonomisk mångfald: en i början av den nuvarande varma perioden (holocen) för 10 000 år sedan och en annan för cirka 4 000 år sedan. Resultaten är från ett arbete möjliggjort av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet.
När samma ovan nämnda metod används på data om arternas ekologi kan förändringar av biologisk mångfald kopplas till landskaps- och klimatförändringar, inklusive införandet av jordbruk för cirka 6 500 år sedan.
Flera studier har upplyst om det pågående minskning av insekternas biologiska mångfald. Men hur har insekternas biologiska mångfald förändrats tidigare? En nyligen genomförd studie undersökte fossiler av skalbaggar, den artrikaste grupp av insekter, för att förstå hur tidigare förändringar i klimat och landskap påverkat deras biologiska mångfald under de senaste 16 000 åren i nordvästra Europa.
Studien visar att genom att modifiera landskapen har människor påverkat skalbaggars biologiska mångfald sedan åtminstone införandet av agropastoralism, ca 6 500 år sedan. Studien visade också att mänsklig befolkningstillväxt för 4 000–3 500 år sedan hade en lika dramatisk inverkan på insektssamhällen som den globala uppvärmningen efter den senaste istiden (ca 10 000–9 500 år före nutid).
Tidigare mänsklig påverkan har påverkat hela landskapet
Dessa resultat är särskilt intressanta eftersom de observerades på platser borta från områden med direkt mänsklig påverkan (dvs. fornlämningar), vilket indikerar att mänskliga förändringar i landskapet har djupgående och genomgripande effekter på ekosystem och biologisk mångfald.
Således har dessa resultat viktiga implikationer för bevarande av insekters biologiska mångfald i framtiden. Till exempel, eftersom mänsklig påverkan på biologisk mångfald går tillbaka tusentals år, blir det mycket tveksam att använda relativt moderna förindustriella baslinjer som mål för att återställa "naturliga" landskap och biodiversitet. Resultaten visar också vikten av ett långsiktigt perspektiv inom biologisk mångfald och miljövård.
Forskningsinfrastruktur
Detta arbete möjliggjordes av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet, inklusive SEAD numera en del av Svensk Nationell Infrastruktur för Digital Arkeologi och Swedish LifeWatch nu en del av SBDI, Swedish Biodiversity Data Infrastructure Publikationen är ett samarbete mellan forskare vid Miljöarkeologiska laboratoriet, MAL och IceLab vid Umeå universitet.
Läs mer om publikationen:
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
