Riskerar svenska solråd folkhälsan?

Nyligen presenterades en undersökning som visar att solning skyddar mot blodpropp av Håkan Olsson, professor i onkologi (läran om tumörsjukdomar). Enligt forskarna bör inte riskerna för hudcancer överdrivas eftersom man då skrämmer människor från att vara i solen.

Men solråd av svensk typ har länge ifrågasatts av ledande internationella forskare. Läs ett axplock av den kritik som i stort sett inte uppmärksammats i Sverige.

Svenska solråd går i princip ut på att helst inte utsätta sig för sol. Dessa tankegångar undergrävs nu alltmer av det internationella forskarsamhället. Det är dags att ställa frågan om inte de svenska myndigheterna snarare undergräver folkhälsan än stärker den. Här följer ett axplock av vad olika forskare sagt och vad som belagts i olika forsningsprojekt. Allt kan beläggas och källhänvisas.

Edward Giovannucci, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard School of Public Health:

”Statliga myndighetspersoner spenderar alltför mycket tid på att skrämma iväg amerikaner från solen.”

”D-vitamin kan förhindra 30 dödsfall för varje dödsfall som orsakas av hudcancer.”

Giovannucci presenterade en av de tyngsta studierna, våren 2005 på Amerikanska Cancerforskningsförbundets årliga konferens i Anaheim, Kalifornien.

Han konstaterade via sin forskning att dödligheten i cancer generellt skulle minska med 30 % om kroppen fick tillräckligt med D-vitamin.

Michael Thun, Amerikanska Cancersällskapets (ACS) chefsepidemiolog:

”Det finns bevis för att D-vitamin både kan förhindra att cancer uppstår och att D-vitamin kan användas vid behandling av redan utvecklad cancer."

Professor Johan Moan vid Radiumhospitalet och Fysiska Instititutionen vid Universitetet i Oslo:

”Vi nordbor kan med fördel unna oss några minuter i solariet per vecka. Det är bra för kroppen, och förebygger både cancer och andra sjukdomar”

”Chansen att överleva vid hudcancer är större om man solar än om man inte gör det”.

”Jag hade samma åsikt som de svenska myndigheterna innan jag påbörjade min forskning om sol, hudcancer och D-vitamin för 10 år sedan, men har varit tvungen att gradvis överge mina gamla ståndpunkter”.

Att solarier, till skillnad från den riktiga solen, inte skulle ha någon hälsoeffekt, avfärdar professor Moan som en ren myt.

Michal Melamed, assisterande professor vid Albert Einstein College of Medicine i New York.

Genomförde en studie med över 13 000 deltagare som finansierades av USA:s nationella hälsoinstitut. Studien visade:

• 26 % ökad dödsrisk vid D-vitaminbrist
• Personer som hade brist på D-vitamin hade 26 procents högre risk att dö i förtid jämfört med dem som hade mest D-vitamin i blodet.

75 % av vårt D-vitamin får vi från solen. Därefter kommer mejeriprodukter och fet fisk. I Sverige ger dock solen i stort sett inget D-vitamin från november till mars.

Mats Humble, läkare och psykiatriker:

• De korta sommarmånaderna i Sverige erbjuder inte tillräckligt med sol. Konsekvenserna blir bland annat ökad risk för autism.
• Detta gäller särskilt mörkhyade som behöver mer sol för att tillgodose kroppens behov av D-vitamin.
• Till exempel kallar somalier autism för ”svenska sjukan”.

Fler positiva hälsoeffekter från solning
Mer om forskning kring sol och hälsa hittar du i dokumentet ”Det är nyttigt att sola” här i pressrummet. Det innehåller självklart fullständiga källhänvisningar. Ett axplock ur ”Det är nyttigt att sola”:

• Det är ingen tillfällighet att benskörhet (Osteoporos) är ett stort problem i Skandinavien: Benskörhet och brist på D-vitamin hör ihop.
• En studie visar att D-vitaminet har positiv inverkan vid behandling av dem som redan fått cancer – i detta fall lungcancer.
• Män som exponeras för lite sol löper dubbelt så stor risk att utveckla prostatacancer som män som regelbundet exponerades för mycket sol.
• Risken för bröstcancer, lymfkörtelcancer och hudcancer minskar på grund av det D-vitamin som bildas vid solning.
• Det finns ytterligare ett tiotal cancerformer som är beroende av solbrist.
• Två rapporter (varav en svensk) pekar på att både njurcancer och en av de dödligaste cancerformer som finns, nämligen bukspottkörtelcancer, är beroende av brist på solljus. Tittar man på världskartan för bukspottkörtelcancer (pancreascancer) ser man att de högsta siffrorna påträffas i Norden.
• I svenska Socialstyrelsens skrift “Cancer i Siffror 2005” står det på sidan 59 att “Bukspottkörtelcancer är däremot mycket ovanlig i t ex Afrika och Indien".
• Det finns också studier som visar att vi de facto mår bra psykiskt av att sola – och det beror inte enbart på att man mår bra av att se brun och fräsch ut, utan på grund av att kroppen utsöndrar endorfiner som gör att vi mår bättre.
• Ultra Tans nya solarier och rör generar UVB-strålning i det aktiva D-vitaminproduktionsområdet (295-315 nm). Detta har verifierats av Statens Provningsanstalt.
• Åtta ledande hudläkare gjorde en omfattande studie för några år sedan i ett försök att bevisa samband mellan solariesolande och malignt melanom (hudcancer). Man valde därför ut människor i åldersgruppen 18-49 år, från sex europeiska länder, som solade extremt mycket i solarier. I rapporten står det: ”Användandet av solarier hos den här gruppen var större än i någon annan studie som gjorts”. Slutsatsen:”det fanns ingenting som visade på något samband mellan solariesolning och malignt melanom”.
• En svensk/dansk forskargrupp upptäckte att de som hade solat riktigt mycket visade 30 – 40 % mindre risk att utveckla lymfkörtelcancer (Non-Hodgkin Lymfom) än de som inte solade alls. Studien visade dessutom att ju mer man solade desto mindre var risken att utveckla lymfkörtelcancer.

För mer information
Roland Laurent, VD Ultra Tan, telefon 0705-337 900, e-post roland.laurent@ultratan.se, hemsida www.ultratan.se.