Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändig för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030, därefter kan det dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så effekterna märks.
Det är inget lätt uppdrag Trafikverket har fått. Med Sverigeförhandlingen i fonden ska nu en utbyggnad av nya stambanor föreslås som klarar ett investeringstak på 205 miljarder kronor. Att politiker av olika färg vill pruta är förståeligt. Det är ett vågspel att ensidigt fokusera på den initiala investeringskalkylen när samhällsutveckling, effekterna och livscykelkostnad borde vara bärande.
Riksrevisionen lämnade ifrån sig en granskningsrapport avseende Sverigeförhandlingens arbete med beslutsunderlag för nya stambanor. Riksrevisionen har definierat nya stambanor som ett ”megaprojekt” och därför ägnas mycket utrymme åt frågan om Sverigeförhandlingen hämtat tillräckliga erfarenheter från andra megaprojekt. Forskning har visat att de löper särskilda risker.
En vecka med EU i fokus och hur vi utvecklar järnvägssektorn och tågföretagens konkurrenskraft. Visserligen har vi ännu ingen ny Kommission på plats och Brexit verkar ta allt övrigt utrymme. Men det pågår tonvis av arbete som kommer prägla politiken från och gentemot Bryssel, för både gods- och persontrafik. Flertalet stora frågor får vänta till det tyska ordförandeskapet andra halvan av 2020.
Tågoperatörerna har synts i debatten de sista dagarna. Först ut var ett inlägg om värdering av CO2 kopplat till styrande ramverk för transporter och klimatsmart infrastruktur. Och sedan en replik på Stockholms handelskammares debattinlägg om stambanorna.
Tågresandet ökar så det knakar i räls och strömavtagare. Frågan vi nu måste ställa oss som bransch är hur vi fångar upp och behåller det ökande intresset och resandet. Järnvägsföretagen och Trafikverket måste arbeta för att lösa de utmaningar som finns med punktlighet, koordinering av banarbeten och kommunikation om ändringar. Åtgärderna måste vara enkla och snabba, för att inte tappa kunderna.
För ett år sedan pågick blocköverskridande samtal om finansieringen av en snabb utbyggnad av nya stambanor. Dock stannade samtalen upp inför valspurten och inget tyder på att de återupptagits trots att regeringsunderlagets 73-punkter är tydliga på just denna punkt. Det senaste beskedet var att samtalen skulle återupptas efter att vårändringsbudgeten lagts fram.
Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s nya reglering av buller från godsvagnar beslutats den 31 januari 2019 med ett relativt bra resultat för Sverige. De sista dagarna har också frågan om att satsa på snabb utbyggnad av nya stambanor Stockholm, Göteborg och Malmö debatterats och ett stort antal av dagstidningarnas ledarsidor ställer sig tydligt bakom satsningen och lyfter finansieringen.
Tysklands transportministerium har beställt en genomförbarhetsstudie från konsultfirman McKinsey som nyligen presenterat sina preliminära resultat. I denna veckas nyhetsbrev sammanfattar nyheter om transport- och klimatpolitik. Både Trafikverkets beslut att projektera om Ostlänken och IPCC:s rapport är några av veckans teman som väcker stora frågor.
Med hänsyn till medias rapportering och vårt beteende på sociala medier kan man få känslan av att enstaka frågor kan avgöra valet. Järnvägsbranschens viktiga frågor kan knappast helt avgöra valresultatet. Vår största valfråga är om klimatagendan får driva på arbetet mot klimatsmartare val av transporter. Vår mer specifika valfråga är förstås ja eller nej till en satsning på höghastighetsbanor.
Veckans mediebevakning ger en överblick över den pågående öppna debatten om nya stambanor. Vi ser för närvarande allt tydligare tendenser till att det här är ett tåg våra politiker inte vill missa. Det handlar om Sveriges framtid och ett samhälle med höga tal både i befolkningstillväxt, arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.
Debatten är intensiv om höghastighetsbanorna och nya positioner har intagits om den förestående utbyggnaden av nya stambanor. Förra veckan bjöd på nya inspel på nyhets-, ledar- och debattplats i våra större nyhetsmedier. Kanske var den mest intressanta utvecklingen att KD numera säger uttryckligt ja till projektet manifesterat genom en debattartikel i Göteborgsposten. Läs hela nyhetsbrevet
Under dialogmötet mellan Trafikverket och branschen under benämningen ”Stärkt branschsamverkan vid planering av infrastrukturåtgärder”. Vi upplever att Trafikverket verkligen vill få in branschens reflektioner och råd för att optimera de tillfälliga trafikinskränkningar som banarbeten innebär. Trafikverket står nu i startgroparna för att påbörja planeringen av åtgärder för år 2019 och framåt.
Nu inleds förhandlingar om Multiannual Financial Framework som är EU:s budgetram för åren 2020–2027. Under veckan har olika aspekter den framtida budget diskuterats på ministernivån och idag möts regeringscheferna. EU-kommissionen ser gärna att budgeten prioriterar områden med europeiskt mervärde. Läs mer i veckans mediebevakning.
Arbetet med inspel till regeringens godsstrategi är inne i slutfasen och måndag den 12 februari går workshop två av stapeln. Vi har idag också lämnat in ett skarpt formulerat remissvar avseende revisionen av det så kallade ”Kombidirektivet”. Läs om vad som händer i branschen och få veckans mediebevakning.
Sammanfattning från Järnvägsdagenden. I Sverige satsas för närvarande stora resurser i järnvägssektorn och det fortsätter på samma sätt åtminstone under de kommande 15 åren. ”Think big, start small, act now” kan dagen sammanfattas med. Veckans media innehållerbland annat debattinlägg av LO och SEKO om att satsa på höghastighetsbana. Vi bjuder också in till Tågoperatörernas höstmöte.
Det märks att remisstiden för Nationella planen håller på att löpa ut. Det kommer för närvarande inspel från flera håll, inte minst från olika politiska konstellationer. I fokus är om höghastighetssatsningen ska läggas som separat finansiering, vilket Tågoperatörerna föredrar framför anslagsfinansiering. I veckan höll infrastrukturminister Tomas Eneroth ett remissmöte om Nationella planen.
I stort ställer sig Tågoperatörerna positiva till Trafikverkets förslag och den omfattande finansiella ramen på 622 miljarder kronor för transportsystemet som helhet under perioden. Planen genomsyras av ökande anslag till järnvägssystemet. Trafikverkets fokus är verkligen att åtgärda akuta flaskhalsar och drift, underhåll och reinvesteringar i det befintliga systemet.
De som följt media de senaste dagarna har fått bevittna en successiv omsvängning i en för Sverige avgörande framtidsinvestering, de nya stambanorna. Diskussionen har tilltagit alltsedan Trafikverket i slutet av augusti lämnade sitt förslag till Nationell plan 2018–2029 som utgick från anslagsfinansiering av höghastighetsutbyggnad med maxfart 250 km/h. Läs mer i Tågoperatörernas mediebevakning.
Tågoperatörernas nyhetsbrev innehåller senaste nytt från järnvägsbranschen: - Transportstyrelsens avgifter höjs inte - Näringsdepartementet tar nya tag med branschträffar för EU-frågor - IT-forum åter på banan - Lönar sig höghastighetståg? - styrelsemöte JBS 9 mars
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm