Från stålkris till stålpris

Årets Kami-pris delades nyligen ut på Hindersmässan i Örebro. Priset gick till tre SSAB-forskare som arbetat med att utveckla höghållfasta och slitstarka stål. Bertil Ahlblom (till vänster på bilden) är en av de tre forskarna bakom utmärkelsen och han berättar om priset, om svenskt stål och om samarbetet med Swerea KIMAB.

Bertil Ahlblom är en av de tre forskarna som det här året fick äran att stå på prispallen under Hindersmässan i Örebro för att ta emot årets Kami-pris på en miljon kronor. Motiveringen till priset är: ”för kommersiellt framgångsrik process- och produktutveckling av seghärdad stålplåt med balanserad hårdhet/seghet och med kontrollerad planhet, skärbarhet, bockbarhet och svetsbarhet.” Det handlar alltså om utveckling av hållfasta och slitstarka stål, med HARDOX och WELDOX i täten som välkända varumärken hos SSAB.

– Vi har inriktat oss på att utveckla stål med hög hållfasthet och hårdhet för konstruktionsändamål och där slitstyrkan är viktig. Våra stål används till exempel inom gruvindustrin, till mobilkranar eller i verkstäder, vi har försökts arbeta fram produkter som kan göra det enklare för våra kunder att arbeta i verkstaden. Vi har också tagit fram stål till applikationer där man vill kombinera låg vikt med lång livslängd tack vare hög hårdhet i plåten.

De tre pristagarna har bidragit till priset på olika sätt och genom sina olika specialområden.  Anders Carlestam har arbetat med att bygga härdlinjer i Oxelösund och USA. Claes Löwgren har studerat nötning av stålplåt, i första hand inom gruv- och mineralindustri och Bertil Ahlbloms arbete har varit fokuserat på process- och produktutveckling. 

Bertil Ahlblom berättar om sitt och kollegornas arbete med att utveckla stålen och om sina 32 år med materialutveckling på företaget SSAB.

– Jag har ju arbetat på SSAB sedan början av 1980-talet och jag kan säga att det har inte varit många tråkiga dagar där. Vi har kunnat påverka arbetet mycket och haft ledningens stöd när det gäller våra önskemål om att utveckla produkter eller processer.  Jag har haft så många roliga arbetsuppgifter under mina år, säger han och berättar speciellt om känslan efter framgångarna med stålet WELDOX.

– Det var speciellt roligt när vi lyckades så bra med att ta fram WELDOX 1100, som i många år varit det starkaste stålet i mobilkranar. Det är roligt och uppskattande när man ser sådana framgångar, när man ser att det blir ett tekniklyft i applikationen, säger Bertil Ahlblom.

Existenskris för svenskt stål

Men det har inte alltid varit guld och gröna skogar för svenskt stål. 1970-talets stålkris höll på att sluta i misär och många var tveksamma till om Sverige faktiskt skulle tillverka stål över huvud taget. Men istället för att ge vika för den ekonomiska turbulensen och låta stålindustrin fullständigt krackelera tog riksdagen 1977 beslutet att bilda SSAB, med staten som största ägare. Bertil Ahlblom som arbetade i branschen under den här tiden minns vändningen och hur SSAB började nischa sig för att klara framtiden.

– SSAB Oxelösund var ju traditionellt byggt för att tillverka fartygsplåt men när varvsindustrin rasade ihop behövde Oxelösund hitta nya marknader. Man valde då att satsa mycket på härdade och seghärdade stål.

Det var troligtvis ett bra beslut och en bra satsning eftersom SSAB de senaste 35 åren har försett hela världen med svenskt stål av hög kvalitet, även om framgångarna har svängt en del i takt med konjunkturen.

Swerea KIMAB delaktig i arbetet

Som en del i SSABs arbete med att utveckla stål och som en del i vägen till priset finns sedan några år också samarbetspartnern Swerea KIMAB.

– Vi har ju slutit ett avtal med Swerea KIMAB där vi kontrakterat fyra personer som ska vara dedikerade till 80 procent för våra forskningsuppgifter. Inom samarbetet ingår också ett sekretessavtal, något som påverkat arbetet på ett positivt sätt enligt Bertil Ahlblom.

– Sekretessavtalet bidrar ju till att vi kan prata mer öppet och att alla inblandade blir mer engagerade. Vi kommer närmare praktisk användning och samarbetet blir djupare. Swerea KIMAB har gett oss tillgång till utrustning och kompetens som vi själva kanske saknar.

Ödmjuk till priset

Förutom de tre pristagarna poängterar Bertil Ahlblom gärna att det är många fler som ligger bakom vägen till priset och menar att de tre inte ensamma kan få all ära. Men prissummen, den är han och kollegorna i alla fall ensamma om att dela på. Och visst är han ändå både glad och stolt över priset, som visar att hans arbete varit uppskattat.

– Ja, det här är lite kronan på verket eftersom jag snart fyller 67. Det är mer än vad jag hade förväntat mig i min yrkeskarriär. Det var tur att jag inte gick i pension vid 65, säger han med glimten i ögat.

/Josefin Hallgren 

Kami-priset

Kami-priset delas ut av Kami Forskningsstiftelse som bildades 1980 med mål att främja teknisk och vetenskaplig forskning och utveckling inom områdena:

• Materialteknik
• Verkstadsteknik
• Byggnadsteknik

2014 är fjärde året som priset delas ut. Tidigare pristagare har varit Patrik Ölund, Ovako, Martin Jonsson Gestamp Hardtech, samt Olle Wijk från Sandvik.