Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har beviljats ett anslag på 23 miljoner kronor över fem år från Familjen Kamprads stiftelse för utveckling av uthållig livsmedelsproduktion i form av fiskodling i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
Den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Sammanställningen över artens utbredning i Sverige har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.
Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Våra vatten och hav är livsviktiga. Nu finns en uppdaterad expertlista för dig som har frågor om Östersjön, eller söker inspiration till spännande reportage eller expertutlåtanden om något som händer i Östersjön.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske på det östra beståndet i Östersjön. I Egentliga Östersjön rekommenderar ICES att sill/strömmingsfisket bör minska, medan det kan öka i Rigabukten och Bottniska viken. I Bottniska viken har en översyn av beståndsanalysen gjorts och här höjer ICES fångstrådet för strömming med 81 % redan för i år, 2021.
Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Resultaten presenteras i en nypublicerad studie av forskare från SLU.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. - I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Jan Stenlid. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Magnus Appelberg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Marie Rhodin. Mårten Carlsson-priset tilldelas universitetslektor Margareta Emanuelson.
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar sin prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, från romkorn och kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Undersökningarna visar inga tydliga tecken på syrebrist i området, men tyder på att tillståndet för fisken inte är bra.
29 april stävar R/V Svea ut på SPRAS: en expedition som samlar in data om sill och skarpsill i Östersjön. Forskare vid SLU passar på att utveckla fiskeriundersökningen till en modern ekosystemundersökning genom att komplettera expeditionen med bland annat seglande drönare, fågelräkningar och spigganalyser. Den utökade datainsamlingen ska ge en helhetsbild av hur Östersjöns ekosystem fungerar.
DNA-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Det här är första gången som en större genetisk kartläggning genomförts på Atlantlax i svenska vattendrag, och resultaten kan få betydelse för den framtida laxförvaltningen.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala