I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
SLU har, i samråd med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar initierat en utredning av Hippologprogrammets utveckling. Utredningen, utförd av Susanne Linnér, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet, är klar och visar på flera alternativa förslag vilka kommer att analyseras och utgöra en grund för hur programmet kan utvecklas i framtiden.
Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.
Välkommen att lyssna när SLU:s nya hedersdoktorer föreläser 7 oktober i Uppsala. De ger spännande inblickar i allt från kommunikation mellan veterinärer och hundägare, till växtsjukdomar som hotar global livsmedelsförsörjning. Bland hedersdoktorerna finns en av Kravs grundare och en av Sveriges mest framgångsrika företagsledare. Föreläsningarna direktsänds även via webben.
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det har Elke Hartmann från SLU undersökt i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Studien, som är den första i sitt slag, visar bland annat att det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav.
Sociala tjänstehundar och deras förare arbetar med "hundunderstödda insatser" inom bl.a. skola, vård och omsorg. En ny rapport belyser dessa hundteams arbete och hur det kan påverka hundarnas välfärd, samt lyfter otydligheter i regelverk som kan påverka insatsen. Författarna ger även rekommendationer som de anser behöver införas för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.
Sedan drygt 15 år är hästens spolmask resistent mot avmaskningsmedel med ivermektin i Sverige. Idag är läget likadant på stuterier på Island, och på svenska stuterier har parasiten även utvecklat resistens mot två andra typer av läkemedel. Om detta och om genetiska mekanismer bakom denna läkemedelsresistens skriver Frida Martin i en avhandling från SLU.
För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning för att få kunskap om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn samt deras åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.
Dålig tandhälsa, i form av bland annat tandsten och tandlossning, är vanligt bland svenska hundar och störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag. Det visar Karolina Enlund i sin doktorsavhandling, som bygger på en stor enkätstudie riktad till såväl hundägare som personal på djurkliniker.
Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från SLU och kollegor i Norge har undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade störst betydelse.
SLU startar ett forskningsprojekt där valpar och deras ägare följs genom livet. Syftet är att öka förståelsen för hur olika faktorer, som livsstil, arvsanlag, hälsa och beteende, påverkar hund och ägare med tanke på hundars och människors välfärd.
SLU och Evidensia är ledande aktörer inom svensk djursjukvård och har sedan ett antal år bedrivit kliniska forskningsprojekt tillsammans. Nu formaliseras samarbetet för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen för en djursjukvård i världsklass.
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är exempel på obotliga, ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnan och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Nu visar Suvi Mäkeläinen att dessa sjukdomar också drabbar labrador- och golden retriever-hundar. Resultaten kan leda till bättre hälsa hos hundar, men också till utveckling av nya behandlingar för både hundar och människor.
Forskare vid SLU har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av en hotad papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Kontakt med natur och djur kan skapa goda förutsättningar för psykologisk utveckling hos barn och ungdomar med autism. Psykolog och forskarstuderade Kristina Byström, Habiliteringen Skövde, har i ett licentiatarbete vid SLU Alnarp undersökt samspelet mellan barn och ungdomar med autism och deras husdjur.
Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det visar ett internationellt forskarlag med forskare från SLU i en ny studie. Forskarna betonar behovet av att inkludera predation i klimatförändringsprognoser för hotade däggdjur.
I ett nytt medborgarforskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Uppsala ska fladdermössens aktivitet kartläggas med allmänhetens hjälp.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som bl.a. använder jättepandan som exempel. I en ny artikel ifrågasätter de synen på pandan som utpräglad bambuspecialist och efterlyser nya reservat med mer varierade livsmiljöer och ett bredare utbud av föda.
Den 22 april publiceras Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram av SLU Artdatabanken. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en organismgrupp som utmärker sig. Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Några arter som har kommit in på rödlistan på grund av minskande populationer är gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast.
En vanlig metod vid inventering av skygga arter, bland annat snöleoparden, är att placera ut rörelseaktiverade kameror. Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, enligt en ny studie. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Vissa arter kan alltså vara mer hotade än man tidigare trodde.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala