Snart är det dags för Naturvårdsverkets regelbundna översyn av jakttiderna. Nu hoppas forskare vid SLU att allmänheten ska bidra med viktiga data på när djuren får ungar, och när de blir oberoende. Jägarna har själva en viktig roll inom medborgarforskningsprojektet.
Världens skogar är viktiga i diskussionen om hur ökningen av koldioxid i atmosfären ska motverkas. Det råder enighet om att skogarna är den största sänkan bland världens landekosystem, men hur har den utvecklats under de senaste trettio åren? Svaret ges av ett forskarlag i tidskriften Nature. Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora.
En stor del av det DNA som finns i organismer innehåller ingen genetisk information, och man trodde länge att det var skräp. Ny forskning har visat att mycket av detta "skräp-DNA” faktiskt är aktiverat, men det har varit oklart varför. Nu har forskare från Umeå Plant Science Centre visat att denna aktivering av ”skräp-DNA” främjar växternas överlevnad under stress.
I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.
Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .
För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.
Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
Alla runt om i landet kan agera medborgarforskare och rapportera om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma eller ej på Världsmiljödagen och Nationaldagen, hemma hos sig. Kampanjen Försommarkollen visar hur årets väder påverkar blomningstidpunkten och hur den skiljer sig från när detta inträffade förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala