Svårt minska emissionerna – fortsätt bruka torvjordarna!
Sveriges odlade torvjordar försvinner från år till år och samtidigt avger de växthusgaser till atmosfären. Örjan Berglund konstaterar i sin doktorsavhandling från SLU att det enda som skulle kunna få bortodlingen att avstanna vore att sätta jordarna helt under vatten. Men eftersom emissionerna inte minskar genom att man endast överger jordarna vore det kanske klokast att fortsätta bruka dem.
Nya professorer föreläser - från virus till hållbara städer
Vid SLU i Uppsala installeras i år åtta nya professorer. De föreläser på Ultuna den 31 mars och 1 april 2011. Senare i vår installeras ytterligare sex vid SLU i Alnarp. Ämnena för föreläsningarna rör sig från de små till de stora sammanhangen.
Mer utrymme, om kycklingar och kaniner får bestämma själva
Ökad sjuklighet och beteendeförändringar är vanliga mått på överbeläggning i djuruppfödning, men redan långt innan sådana problem noteras kan djurtätheten vara betydligt högre än vad som är optimalt för djuren. Det visar Stephanie Buijs från SLU i en avhandling om slaktkycklingar och kaniner.
Nationell kraftsamling kring svenskt nötkött
Svenska konsumenter efterfrågar svenskt nötkött för att de känner sig trygga med djuromsorg och kontroll. Samtidigt ökar importen av nötkött och bara drygt hälften av det nötkött som konsumeras har svenskt ursprung.
– Värdet av de svenska böndernas livsmedelsproduktion behöver öka med minst en procent per år, sade LRFs vice ordförande Helena Jonsson när hon inledde det rådslag om Tillväxt Nötkö
Liten konkurrens mellan lo och järv i fjällen
I renskötselområdet lever både lodjur och järv till stor del av ren, och de har helt överlappande hemområden. Trots detta tycks konkurrensen mellan arterna vara liten, och för järven är det till och med en fördel att ha lodjur i närområdet. Detta visar Jenny Mattisson i en avhandling från SLU, där GPS-sändare har gett helt nya möjligheter att följa djurens levnadssätt.
Rynkig hund nyckeln till nytt spår inom forskning
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet , SLU och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud.
Förbisedda fjärilsmiljöer i skogslandskapet
Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.
Nedbrutet skogsmarkskol pyser ut i bäckarna
I det norra barrskogsbältet finns stor del av jordens kolförråd, och kolutbytet med atmosfären i detta område är en viktig klimatfråga. Marcus Wallin från SLU har undersökt hur mycket markkol som når atmosfären via transport i vatten, och fann att en betydande mängd koldioxid avges från små bäckar innan vattnet når större vattendrag och sjöar.
Nyfunna gener styr potatisknölars gifthalt
Om potatis under skörd eller lagring utsätts för mekanisk skada eller ljusexponering, ökar produktionen av de giftiga ämnena glykoalkaloider (solaniner). Sådana stressade knölar kan ge upphov till olika förgiftningssymptom. Nurun Nahar har i sitt doktorsarbete vid SLU nu identifierat de gener som styr denna giftökning, vilket kan komma att få betydelse för framtida potatisförädling.
Hållbart nyttjande av renbeten med vetenskapligt stöd
Renskötseln har alltid anpassats efter betestillgången, men nu finns det förutsättningar för en mer forskningsbaserad förvaltning av betesresurserna. Metoden kallas adaptiv förvaltning och bygger på fortlöpande insamling av uppgifter om tillståndet i renhjordar och betesmarker. Förutsättningarna för en sådan förvaltning beskrivs i en avhandling av Anna Olofsson från SLU.