Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Tjurved skapar problem för sågverk och träindustri eftersom Trä som innehåller tjurved dels är svårare att bearbeta och dessutom oftare drabbas av formfel. Tjurved i rotstocken på raka träd kan i framtiden bli ett stort problem för sågverk och träindustri, eftersom unga träd som är krokiga blir rakare med tiden. Problemen med tjurved uppmärksammas i en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.
Tjurved bildas i träd som en naturlig process för att kompensera för de olika krafter som påverkar trädet. Jägmästare Mats Warensjö vid institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Umeå, har studerat tjurvedens utbredning i stammar av tall och gran samt i sågade trävaror. Han har också undersökt tjurvedens inverkan på virkets formstabilitet.
För den träbearbetande industrin kan som sagt tjurveden orsaka problem. När sågverken sågar stockar som innehåller tjurved frigörs inbyggda spänningar, varvid virkesstycken kan deformeras och orsaka produktionsstörningar. Under torkningsprocessen krymper dessutom tjurveden mer än den normala veden, varvid nya deformationer uppstår. Tjurvedsmängden och dess utbredning orsakar deformationer såsom flatböj och kantkrok. Skevhet (propellervirke) orsakas dock av trädets växtvridenhet och årsringens krökning; virkestycken som kommer från den märgnära veden får oftast störst skevhet.
Eftersom tjurveden anses vara en viktig kvalitetsparameter bedöms idag stockens tjurvedsandel vid inmätningen på sågverket. Nya inmätningsrutiner utreds dock, varvid i huvudsak stockens yttre form kommer att beaktas. Då krokiga stockar oftast innehåller tjurved kan den yttre formen användas för att hitta igen dessa. I avhandlingen visas att unga träd med stambaskrökar ofta innehåller stora mängder tjurved. Med tiden blir dock dessa träd mer eller mindre raka, varvid den yttre formen allt sämre speglar stammens tjurvedsinnehåll. Tjurvedsandelen i ändytorna speglar dock stockens tjurvedsandel väl och är därmed ett bättre mått på stockens tjurvedsinnehåll.
Tjurved i rotstocken på raka träd kan i framtiden bli ett stort problem för sågverk och träindustri, eftersom många instabila skogar anlades under 1970- och 80-talet i Sverige, befarar Mats Warensjö.
Det är fredagen den 19 december kl 13.00 som jägmästare Mats Warensjö, institutionen för skogens produkter och marknader vid SLU i Umeå, försvarar sin avhandling, som har titeln Tjurvedens utbredning i förhållande till stammens yttre form och dess inverkan på den sågade varans formstabilitet (Compression wood in Scots pine and Norway spruce - Distribution in relation to external geometry and the impact on dimensional stability in sawn wood). Opponent är professor Barry Gardiner, Forest Research, Northern Research Station, Roslin, Skottland. Disputationen avser skoglig doktorsexamen. Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
För ytterligare information kontakta: Mats Warensjö, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Umeå, tel 090-786 93 57. E-post: Mats.Warensjo@spm.slu.se
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.