Pressinbjudan: Hur mycket samhällsnytta kan vi pressa ut ur jordbrukslandskapet?
I samhällets hållbara omställning finns många förväntningar på jordbruksmarken. Den ska vara bas för produktion av mat, förnybara material, bioenergi, kolinlagring, biodiversitet och andra ekosystemtjänster, men också hysa solcells- och vindkraftsparker. Många nyttor behöver tillgodoses i en framtida mångfunktionell markanvändning, men vad ska prioriteras? Om detta handlar Alnarpskonferensen 2023.
Nytt EU-projekt stödjer lantbrukare i betesbaserad djurhållning
Den europeiska betesmarken krymper och nu görs en satsning på att vända trenden. Kunskap om framgångsrika metoder för effektiv betesdrift ska spridas inom det europeiska lantbruket genom samverkan mellan bönder, rådgivare och forskare i åtta länder. I Sverige drivs detta EU-projekt av SLU och Svenska Vallföreningen, som nu söker kontakt med personer som vill bidra eller lära sig mer om bete.
Namnkunnig jury utser vinnare i skogstävling för ungdomar
SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.
Fiskefria områden gynnar både fisk och miljö
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Varmare klimat och krympande arealer är samverkande hot mot naturbetesmarkernas flora
Det är välkänt att den biologiska mångfalden påverkas av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 årens kombination av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning i Sverige.
Så blir svenska bin exponerade för växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel används för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra pollinerare utsätts för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen innehåller många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen kan därför vara ett sätt att övervaka risken med med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.
Avloppsvattnet visar att coronavirus sprids snabbt i hela landet
Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.
SLU ska forska på sjukdomar som drabbar hund och människa
Några av människans sjukdomar som cancer, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, ärftliga näthinnesjukdomar samt neurologiska sjukdomar drabbar även hundar. Nu gör Sveriges lantbruksuniversitet en forskningssatsning i komparativ medicin för att bättre förstå dessa sjukdomar och förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar för ökad hälsa och livskvalitet hos djur och människor.
Därför smittas människor av sjukdomar från gnagare
Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.