NKS – ett demokratiskt haveri och ett sällan skådat slöseri med skattemedel

Regeringen gav i februari 2018Sofia Wallström i uppdrag att som särskild utredare utreda besluts- ochgenomförandeprocesser i samband med upphandlingar och investeringar i hälso-och sjukvården, detta efter en massiv och negativ rapportering kring NyaKarolinska Solna (NKS). Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningen och harfått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Strukturförändringoch investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS, SOU2020:15.

SvenskaLäkaresällskapet (SLS) anser att det är högst angeläget att utreda debeslutsprocesser och kostnader som varit aktuella i samband med uppbyggnaden avNya Karolinska Solna (NKS) för att kunna dra viktiga lärdomar inför framtiden.

 – Analysen iutredningens betänkande är sammantaget en bedrövlig läsning. Beslutsprocessenkring byggandet av NKS och den nya verksamhetsmodell som infördes på sjukhuset,kan inte beskrivas på annat sätt än som ett demokratiskt haveri och ett sällanskådat slöseri med skattemedel i en hälso- och sjukvård som i övrigt lider avknappa resurser, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

SLS slårfast att det inte råder någon tvekan om att NKS-projektet innebär ett stortmisslyckande när det gäller planering och organisering av sjukvården iStockholmsregionen, vilket kommer att påverka vården och patienter under mångaår framöver. Utredningen visar på ett flagrant exempel av huvudlös politiskstyrning av hälso- och sjukvården där sjukvårdens professioner exkluderats.

 – En av destörsta lärdomarna är att vårdens professioner måste finnas med i helaprocessen, från början till slut, när sjukvården ska genomgå storaorganisationsomställningar, säger Tobias Alfvén. 

SLS har som så många andra - i flera debattinlägg - riktat skarp kritik mot byggetav NKS och den obeprövade styrmodellen ”en värdebaserad vård” som NKS baserathela sin verksamhet på. En verksamhetsmodell som bland annat riskerar undanträngningseffekteroch ökade patientsäkerhetsrisker.

 – När maninför nya organisations, styr- ochersättningsmodeller i hälso- och sjukvården så måste man ställa samma kravsom vid införandet av nya behandlings­metoder, det måste finnas vetenskapligtstöd och en plan för utvärdering, säger Tobias Alfvén. Något som lyst med sinfrånvaro vid införandet av en värdebaserad vård och som vi nu tyvärr serdrabbar patienterna som löper ökade patientsäkerhetsrisker när de måsteflyttas runt mellan olika verksamheter och sjukhus.

I remissvaret lyfter SLS särskilt fram viktenav att säkerställa att det finns förutsättningar för forskning och utbildning i med störrestrukturförändringar och investeringar inom hälso- och sjukvården. För attminska risker för patienter och berörd personal i samband medstrukturförändringar och investeringar i hälso- och sjukvården behöver även denstatliga tillsynen utvecklas.

SLS slår även fast att förändringsarbete inom hälso- och sjukvården måste inkludera vårdensprofessioner och föregås av risk- och konsekvensanalyser och ha en tydlig planför uppföljning och revision. SLSanser emellertid att det inte räcker med löpande uppföljningar för att på ettändamålsenligt sätt utvärdera förändringsarbetet inom sjukvården. Det måsteäven ske systematiska externa medicinska revisioner på verksamhetsnivå inomhela sjukvården för att man ska kunna följa hur strukturförändringar påverkarkvaliteten i vården som bedrivs.

SLS har mot dennabakgrund utvecklat en modell för professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevisionsom bygger på att läkare och andra relevanta vårdprofessioner regelbundetgranskar kliniker och vårdcentraler runt om i landet enligt en förutbestämdmetodik. Granskningen omfattar medicinska resultat, patientsäkerhet, forskning,fortbildning och etik.

SLS stödjeri mångt och mycket utredningens slutsatser och rekommendationer, men efterlysertydlighet kring ansvarsfördelningen mellan stat och regioner kringförverkligandet. SLS bedömning är att rekommendationerna till stor del speglaren generellt oklar struktur vad gäller styrning, utvärdering och revision av hälso-och sjukvården i Sverige och avstyrker helt förslaget om att SKR ska ges iuppdrag att främja kunskapsutbyte och kunskapsuppbyggande om styrning inomhälso- och sjukvården.

 – Vi ställeross inte bakom att SKR ska gå in och styra kunskapsutvecklingen, ett sådanteventuellt nationellt uppdrag bör läggas på helt oberoende part eller statligmyndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, avslutar Tobias Alfvén. Vi efterlyseräven att professionsorganisationer ges ett tydligare ansvar vidförändringsarbete för att tillse att olika reformer verkligen bidrar till engod, förbättrad och jämlik vård.

 Läs SLS remissvar