Medlemsländer säger nej till EU-parlamentets förslag om skogsbränslen

Mycket tyder på att en blockerande minoritet, eller rentav en majoritet, av EU:s medlemsländer kommer att stoppa EU-parlamentets förslag om restriktioner mot skogsbränslen. Det framgår att ett så kallat ”non paper” som Svebio tagit del av, och som hittills fått stöd av tolv av EU:s 27 medlemsländer. Om EU-parlamentets förslag avvisas innebär det en stor lättnad för ett par hundra svenska värmeverk som idag använder skogsflis som huvudbränsle.

– Pappret visar att det fortfarande finns sunt förnuft i EU. Parlamentets förslag om att begränsa användningen av skogsflis som avverkningsrester från hyggen och gallringar liksom kasserad ved, bränsleved, skulle leda till stort bortfall av förnybart biobränsle till våra värme- och kraftvärmeverk, liksom till framtida produktion av biodrivmedel. Det skulle ge kraftigt ökade utsläpp av fossil koldioxid. De tolv ländernas krav på att stoppa förslaget innebär inte bara bättre klimatpolitik, utan också bättre försörjningstrygghet för EU. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar.

RED III förhandlingar

Förslaget om att begränsa användningen av skogsbränslen antogs av EU-parlamentet i september 2022, och är nu föremål för förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU-rådet, där Sverige nu är ordförandeland. Förhandlingarna handlar om den slutliga utformningen av det reviderade förnybartdirektivet (RED III), som syftar till att öka användningen av förnybara energikällor.

– EU-parlamentets förslag om biobränslen leder tvärtemot syftet med direktivet till att användningen av förnybar energi minskar, ingen av punkterna i förslaget leder heller till ökad biologisk mångfald eller någon annan fördel för miljön. Det är helt enkelt obegripligt, konstaterar Gustav Melin.

Många EU länder ansluter

Pappret riktar sig till förhandlarna och innehåller en rad markeringar till stöd för användningen av bioenergi. Förutom att de tolv länderna är ense om att avvisa kravet på restriktioner mot primära skogsbränslen skriver man också att bioenergi måste vara en viktig del av strategin för att ersätta ryska fossila bränslen, och man avvisar dessutom alla tankar på att belasta koldioxidutsläpp från biobränslen med utsläppsrätter. Det senare skulle kunna bli en effekt av förslaget om att skogsbränslen inte skulle kunna få ekonomiskt stöd, som EU-parlamentet föreslår.

De länder som står bakom pappret är Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Om frågan kommer upp till omröstning kommer Sverige sannolikt också att ansluta sig till gruppen, även om Sverige som ordförandeland avstått från att nu stödja skrivelsen. Ytterligare medlemsländer kan komma att ansluta sig. Enligt Svebios informationer är det Finland som tagit initiativ till pappret.

Karta över de tolv länder som undertecknat ett ”non paper” och slår vakt om användningen av skogsbränslen.

Till redaktionen (även bifogat):

• Här finns en länk till de tolv ländernas Non paper.
• Här kan ni se vilka orter i Sverige som idag använder biobränslen för fjärrvärme. Biovärmekartan är producerad av tidningen Bioenergi och ingår som bilaga i det nummer som utkommer i dagarna. Kartan visar att det finns 558 värmeverk i Sverige som använder biobränslen, biogent avfall, biogen restvärme eller torv. De flesta av dessa använder skogsbränslen som skogsflis eller pellets.
• Det här dokumentet visar hur röstetalen ser ut i rådet, om en fråga går till omröstning. Röstetalen är baserade på befolkningstal.