Kategorier: arkeologi
Unik vikingatida varvsplats upptäckt vid Birka
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Bred genetisk variation på Pontisk-kaspiska stäppen
Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldergenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen som ligger vid Svarta havet. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning
Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.
Kulturella normer spred keramiken
Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.
Droppstenar från grottor skriver ny klimathistoria
För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.
Tidiga europeiska jordbrukare spåras till Anatolien
En ny internationell studie av DNA från benmaterial visar att Anatolien har enorm betydelse för Europas utveckling. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8000 år sedan fungerade Anatolien som en knytpunkt varifrån idéer och människor spreds västerut, men som även drog till sig intresse både ifrån väst och öst.
Ny forskning på DNA från vikingar och stenålderslämningar
Den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Academy of Sciences har publicerat ett specialnummer inriktat på DNA ifrån förhistorisk vävnad. Två artiklar från Stockholms universitet är med i tema-numret. Den ena handlar om norska vikingar och hur deras genetik relaterar till dagens islänningar, och den andra artikeln handlar om hur jordbruk och djurhållning spreds över Europa.
Stor vikingahall påträffad i Östergötland
Grunden till en närmare 50 meter lång vikingahall har upptäckts ovanpå Askahögen i Östergötland. Det är forskare vid Stockholms universitet och Umeå universitet som har gjort upptäckten genom mätningar med hjälp av georadar, en icke-förstörande geofysisk metod. Resultaten publicerades idag i tidskriften Archaeological Prospection.
Arkeologer kartlägger livet i de Öländska borgarna
På Öland finns flera forntida borgar. Än så länge vet vi lite om de människor som, för över 1 000 år sedan, vistades innanför murarna. Just nu genomför arkeologer från Stockholms universitet unika georadarmätningar för att förstå mer om livet i Gråborg, Löts borg, Bårby borg och Vedby borg.
Stenålderns jägare/samlare assimilerades av samtidens jordbrukare
En studie i Science, ledd av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet, visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia. Analyser av genomet hos kvarlevor från elva Skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare/samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna. Studien publiceras i tidskriften Science.
Död och begravning – hur sociala identiteter speglas i arkeologiska gravmaterial
Gravarnas funktion och placering på gravplatsen speglade den sociala roll och status en person hade i samhället under medeltiden. Faktorer som kön, ålder och hälsa påverkade värderingen och kategoriseringen av människorna. Det visar Kristina Jonsson i en avhandling i arkeologi som nyligen lades fram vid Stockholms universitet.