Svensk försvarspolitik alltmer sammanflätad med EU

Arita Eriksson analyserar europeiseringen av den svenska försvarspolitiken i en avhandling som läggs fram den 1 november vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Avhandlingen analyserar europeiseringsprocessen inom det försvarspolitiska området i termer av policyprocesser på den nationella och den europeiska nivån som flätats samman under åren 1999-2004. Interaktions- och styrformer i processen identifieras, liksom deras utveckling. En förståelse för hur svensk försvarspolitik flätas samman med EU är viktig för att kunna bedöma inriktningen på och behoven för svensk försvarspolitik i framtiden. Kunskap om vilken styrning som följer med europeiseringen av svensk försvarspolitik är också relevant i detta sammanhang, menar Arita Eriksson. Studien anknyter till den senaste trenden inom Europaforskningen, Europeiseringsforskningen, vilken inriktas på att studera medlemsstaternas förhållande till och transformering relaterat till den europeiska integrationen. I denna studie ses europeisering som sammanflätning av den nationella och den europeiska nivån. Detta perspektiv har valts därför att det kan fånga utvecklingen inom ett policyområde som är ganska löst reglerat och inte karaktäriseras av formellt överlåtande av suveränitet och implementering av direktiv från EU. Beslutet att EU skulle etablera en militär kapacitet kom att sätta igång en försvarspolitisk integrationsprocess. Sedan 1999 har detta politikområde förts upp på EU: s agenda och utvecklats snabbt, som det verkar utan större påverkan av oenigheter i utrikespolitiska spörsmål. Den försvarspolitiska processen inom EU förefaller ha en egen dynamik. Försvarspolitikens europeisering analyseras i studien utifrån tre dimensioner: problem, lösningar och deltagande, vilka illustrerar olika former av kopplingar mellan den nationella och den europeiska nivån. Sammanflätningen omfattar både strukturer och politik och tydliggörs i det politiska språket, i olika former av organisering och i konkreta beslut avseende försvarspolitikens inriktning. De sammanflätade lösningarna antar också successivt interaktions- och styrformer som är mer krävande. Utgångspunkten för studien var att Sverige är ett unikt fall av nationell försvarspolitik, styrd av särskilda villkor. Givet studiens slutsatser finns anledning att ompröva denna utgångspunkt. Avhandlingens titel: Europeanization and Governance in Defence Policy: The Example of Sweden Mer information: Arita Eriksson, Institutionen för Säkerhetspolitik och Strategi, Försvarshögskolan, Stockholm, e-post arita.eriksson@fhs.se Tel: 08-5534 2747 För mer information om Arita Eriksson, se www.fhs.se/arita_eriksson