Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

Forskare vid Tarfala forskningsstation på den närbelägna Storglaciären. Foto: Johanna Dahlkvist

Rekordstor minskning av svenska glaciärer

De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

Foto: Valerie Trouet

Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

Kebnekaises sydtopp. Foto: Florian Vacek

Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

Pilskaft hittad intill snöfläck 17 augusti 2024. Foto: Markus Fjellström/Stockholms universitet.

Förhistoriska pilskaft smälter fram i svenska Sápmi

De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.

Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

Foto: Ekaterina Krasnikova/Mostphotos

Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

Foto: Serrnovik/Mostphotos

EU-valet: experter vid Stockholms universitet

Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.

Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

Medborgarrådet vid sin sista träff 18-19 maj. Foto: FAIRTRANS

Medborgarrådet: Sverige behöver vara lika enade om klimatet som försvaret

Gör klimatet till ett skolämne, satsa på höghastighetståg och gör kollektivtrafiken mer pålitlig, jämlik och billigare. Det är 3 av 22 förslag från Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. ”Om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det” skriver rådet i ett gemensamt uttalande.

Sedan i mars har 60 slumpvis utvalda personer från hela landet medverkat i Sveriges första

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.