Makrokommentar valspecial

Nu är det avgjort. Joseph Robinette "Joe" Biden är USA:s nästa president. Trots att det på valnatten initialt såg ut som att Donald Trump än en gång var på väg att överraska världen, skulle den fortsatta rösträkningen i flera avgörande nyckelstater snart komma att vända på spelplanen. Vissa blev tagna på sängen av dynamiken, som främst berodde på det höga antalet förtidsröster inklusive poströster. På grund av pandemin hade över 100 miljoner amerikaner avlagt sina röster före valdagen. Bland förtidsrösterna, i synnerhet bland poströstarna, sågs en klar vridning till favör för Biden och Demokraterna. I flera delstater räknades dessa röster efter valdagsrösterna, vilket alltså delvis förklarar ”vändningen”.

Med facit i hand är det är tydligt att opinionsinstitut och andra prognosmakare hade gjort sin hemläxa. I kontrast till förra valet skedde egentligen inga större överraskningar avseende utfallet av elektorsrösterna. Presidentvalen (plural då det faktiskt handlar om 50 distinkta delstatsval) föll alltså ut i stort sett som förväntat enligt opinionsundersökningarna.

Bidenkampanjen lyckades med precis det man inför valet sa att man skulle göra. Man återtog den så kallade ”blåa muren” i rostbältet, vilken Donald Trump framgångsrikt hade lyckats rasera fyra år tidigare. Därtill expanderades den demokratiska basen i sydvästra USA i och med att man lyckades ta Arizona. Sist men inte minst överraskade Biden många genom att vinna i Georgia – även om just det racet var mycket jämnt. Sett i det stora hela kan valutgången sammanfattas som en stabil valseger för Joe Biden.

Börserna har förhållit sig relativt lugna under valdagarna och har noterat dagliga uppgångar. Den turbulens som många hade befarat har alltså inte synts till.

Det är svårt att spekulera kring de kortsiktiga ekonomiska konsekvenserna av valutgången. Inför valet hade en del investerare hoppats på ett stort stimulanspaket som ett resultat av en potentiell seger för Demokraterna i kongressen. I skrivande stund ser det ut som att Demokraterna kommer att behålla kontrollen i representanthuset – den amerikanska kongressens ena kammare. Däremot är det fortfarande högst osäkert om Demokraterna lyckas överta majoriteten i senaten. Utan senaten blir det svårare att driva igenom massiva stimulanspaket – något som Demokraterna är mer positivt inställda till än Republikanerna. Detta, tillsammans med försvårade möjligheter att baxa igenom storskaliga miljö- och infrastrukturpaket, är allt annat lika negativa nyheter för börserna.

Den nya presidentens begränsade svängrum i kongressen kan omvänt ses som positivt ur investerarsynpunkt. Det är ingen hemlighet att Biden förespråkar tämligen rejäla skattehöjningar, inte minst vad gäller företagsskatten. En republikansk majoritet i senaten skulle avsevärt försvåra Demokraternas försök till skattereformer.

På längre sikt inger valresultatet hopp om att de protektionistiska vindarna skall mojna. Den nya presidenten skall till exempel ha uttryckt en önskan att återansluta USA till det stora frihandelsavtalet TPP (Trans-Pacific Partnership) – åtminstone i någon form. TPP är ett avtal mellan en rad länder kring Stilla havet vars syfte är att stärka handeln länderna emellan. Under sin allra första dag som president skrev president Donald Trump under en exekutiv order om att lämna avtalet och dess förhandlingar.

Även om en viss nedmontering av Donald Trumps hårda ’America First’-linje alltså är att vänta bör man inte förvänta sig några kosmopolitiska ambitioner från den nya administrationen. Tvärt om har Biden under valkampanjen utmanat Trump i en av hans egna hjärtefrågor – värnandet av den nationella tillverkningsindustrin. Vallöften inkluderar alltifrån straffbeskattning av företag som flyttar arbetstillfällen utomlands till hårdare regler för offentlig upphandling som skall tvinga myndigheter till att köpa inhemskt. Retoriken går hem hos många arbetarväljare och har sannolikt hjälpt Biden att vinna viktiga stater i rostbältet.

Även om den nationalistiska politiken kan uppfattas som en fortsättning på president Trumps reformagenda bör det understrykas att den amerikanska vänstern har en liknande syn. Det Demokratiska partiet har länge glidit åt vänster vilket oundvikligen kommer att avspeglas i konkret politik. Flera av Bidens vallöften är hämtade från Bernie Sanders kampanj. Tiden får utvisa vad som kommer bli verklighet och vad som bara var valretorik.

Med det sagt är en normalisering av USA:s internationella relationer att vänta. Biden har varit tydlig med vikten av att värna sina vänner och på ett tydligare sätt än sin företrädare markera mot och ta avstånd från diktaturer och auktoritära ledare. Vi kan också förvänta oss att USA återvänder till flera av de avtal och gemenskaper som Donald Trump har dragit sig ur, såsom Parisavtalet och Världshälsoorganisationen.

Text: Joakim Sandén