Makrokommentar november

En strid ström positiva vaccinnyheter har i november fungerat som börsens motståndskraft mot den andra virusvåg som just nu sköljer över framförallt Europa och USA, med nya lockdowns och stränga restriktioner.

Först ut var Pfizer som redan veckan efter det amerikanska presidentvalet utlöste en global börsrusning då bolagets vaccinkandidat rapporterades ha ett 95-procentigt skydd mot covid-19. De efterföljande veckorna skulle fler positiva testresultat, från läkemedelsbolagen Moderna och Astra Zeneca, ge aktiemarknaderna ytterligare skjuts uppåt.

Mot slutet av månaden har man även kunnat se ökad optimism beträffande tidslinjen för vaccinering. Investmentbanken Goldman Sachs bedömer att omkring hälften av befolkningen i de utvecklade ekonomierna kommer att ha vaccinerats senast i maj. Eftersom en så kallad flockimmunitet uppstår då drygt 60 procent av befolkningen är immun mot smitta finns goda förutsättningar för en relativ snar normalisering av tillvaron.

Utmärkande för de kraftiga börsuppgångarna har varit det som många beskriver som en sektorrotation från tillväxt- till värdeorienterade bolag. De konjunkturkänsliga ”pandemiförlorarna” (bolag inom exempelvis bank, energi och industri) har blivit vinnare samtidigt som de forna ”pandemivinnarna” (primärt teknikbolag) har fått uppleva sjunkande aktiekurser.

Börsmånaden november 2020 går till historien som den bästa någonsin för det globala aktieindexet MSCI World med en uppgång på omkring 13 procent. Därutöver har flera börser noterat nya toppnivåer och det industritunga amerikanska indexet Dow Jones passerade för första gången 30 000 punkter. Hemma i Sverige steg Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 med ca 11 procent.

I USA fortsätter President Trump att sprida anklagelser om valfusk. Även om Trump ännu vägrar erkänna sig besegrad har hans administration inlett kontakterna med Joe Bidens stab för att påbörja övergångsprocessen. Det står också klart att Joe Biden nominerar den tidigare Fed-chefen Janet Yellen till finansminister. Yellen är en känd förespråkare av kontracyklisk finanspolitik och har under pandemin flitigt argumenterat för ökade stimulanser. Valet av Yellen har sannolikt bidragit till det positiva börshumöret och det skall bli intressant att följa dynamiken mellan henne och den nuvarande Fed-chefen Jerome Powell.

På tal om stimulanser meddelade Riksbanken vid sitt novembermöte att man utökar sitt stodköpsprogram (QE). Pandemins andra våg har enligt banken förstärkt osäkerheten kring den globala återhämtningen och man reviderar ner sina tillväxtprognoser för det närmaste halvåret, både för svensk och för global BNP. Tillgångsköpen utökas med 200 miljarder till totalt 700 miljarder kronor och programmet förlängs till utgången av 2021. Reporäntan hålls alltjämt oförändrad på noll procent och en återgång till minusränta tycks inte ligga i korten.

Den svenska kronan har de senaste månaderna stärkts väsentligt gentemot både dollarn och euron. Normalt sett under oroliga perioder, då marknadsaktörerna föredrar säkrare tillgångar, tenderar kronan att försvagas gentemot de valutor som brukar betraktas som säkra. Så har alltså inte varit fallet denna gång. Istället verkar den kraftigt förhöjda riskaptiten, tillsammans relativa ränteförändringar i Sverige och Europa, ha pressat kronkursen uppåt.

Det är i sammanhanget intressant att Riksbanken inte verkar kasta lika mycket strålkastarljus över kronkursen som tidigare. Importerad inflation genom den så kallade växelkurskanalen, alltså att en svagare krona leder till högre importpriser och därmed högre inflation, har historiskt varit ett viktigt verktyg för Riksbanken i sin strävan att nå sitt inflationsmål om 2 procent.

Det går bara att spekulera i riksbankens till synes svalnande intresse för växelkursen. Kanske har man tagit till sig av den skarpa kritik man tidigare fått från både företag och allmänhet när fokus låg på att konsekvent pressa ner kronkursen. En annan möjlighet den ökade komplexiteten i de globala värdekedjorna. Tidigare relativt renodlade exportbolag är idag i allt högre utsträckning även importörer av komponenter och andra insatsvaror. Sambandet mellan valutakurser och utrikeshandel är därmed inte lika enkelt som tidigare.

Text: Joakim Sandén