Makrokommentar maj

Återhämtningen på aktiemarknaderna fortsatte i maj. Investerare har funnit optimism i minskad global smittspridning samt i det faktum att flera länder succesivt börjat lätta på sina restriktioner. I maj klättrade det amerikanska S&P 500 4,5 procent, som vid månadsslutet noterades endast 10 procent lägre än toppnoteringen i februari. Stockholmsbörsens uppgång var något mer blygsam och hamnade på omkring 3 procent (OMXS30). Marknadsvolatiliteten har under månaden fortsatt att falla.

Samtidigt som de flesta amerikanska delstater börjar öppna upp är den inkommande makrodatan från USA allt annat än positiv. I maj nådde arbetslöshetssiffran 14,7 procent, vilket är den högsta nivån sedan depressionen på 30-talet. Ytterligare 10 miljoner amerikaner har under månaden ansökt om arbetslöshetsförsäkring. Inköpschefsindex visade en fortsatt försvagning för såväl tillverkningsindustrin som tjänstesektorn. De amerikanska företagsrapporterna för det första kvartalet 2020 bekräftade en inbromsning av intäkterna, vilka sammantaget sjönk med cirka 14 procent jämför med samma kvartal föregående år. Skillnaden mellan olika branscher var dock påtaglig. Hårdast drabbades företag inom finans, energi och sällanköpsvaror, medan defensiva sektorer såsom dagligvaror och hälsovård visade sig mer motståndskraftiga och kunde presentera en positiv vinsttillväxt. Även tekniksektorn gynnades tack vare en stigande efterfrågan på tjänster relaterade till digital kommunikation. Intäktstappet för årets första kvartal lär dock överskuggas av det nästkommande. Enligt den amerikanska investmentbanken JP Morgan förväntas intäkterna för det andra kvartalet falla över 40 procent på årsbasis.

I Europa har stort fokus under månaden legat på den enorma återhämtningsplan som EU-kommissionen nyligen presenterade. Det handlar dels om ett förslag till ny långtidsbudget, dels av en s.k. återhämtningsfond på hela 750 miljarder euro. Det sistnämna, döpt till Nästa generations EU (NGEU), består av lån och bidrag till de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin. Pengarna lånas upp gemensamt av medlemsländerna och skall fördelas ut baserat på saker som befolkningsstorlek, BNP per capita och arbetslöshet osv. Förslaget innebär att länder med redan höga skuldnivåer, till exempel Italien, kan få tillgång till finansiering utan att behöva utfärda mer av sina egna skulder. Pengarna ska börja betalas tillbaka år 2027 av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Hemma i Sverige visade färsk BNP-statistik på ett bättre första kvartal än väntat då BNP steg med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. Siffran säger dock mycket lite om coronakrisens verkliga effekt på svensk ekonomi. Det första kvartalet är historia och med stöd av flera ledande indikatorer spår Handelsbanken ett ”historisk stort fall för BNP under det andra kvartalet”. Konjunkturinstitutets barometerindikator ligger, trots en viss förbättring jämfört med förra månaden, kvar på rekordlåg nivå och kom i maj in på 64,1. Detta är en bra bit under medelvärdet 100 som signalerar normalläge i ekonomin.

Den svenska statens finanser påverkas just nu kraftigt av coronakrisen. Minskade skatteintäkter tillsammans med stora utgifter för de finanspolitiska stöden leder till stora underskott i statsbudgeten och i förlängningen till ökad statsskuld. Riksgälden spår ett underskott i statsbudgeten på hela 402 miljarder kronor i år och 76 miljarder kronor 2021. Trots en hög grad osäkerhet i prognoserna anser sig Riksgälden ha god beredskap att hantera upplåningen. Skulle lånebehovet bli större än prognostiserat finns möjlighet att låna mer i utländsk valuta, med olika typer av låneinstrument. Hittills har det ökade lånebehovet hanterats med statsskuldväxlar och annan kortsiktig upplåning. Stocken av statsskuldväxlar kommer fortsätta växa och från och med juni ökar även obligationsupplåningen. I upplåningsplanen ingår även den gröna obligation som Riksgälden åtagit sig att emittera under 2020.

Text: Joakim Sandén