Makrokommentar juni

Under juni fortsatte regeringar runt om i världen att lätta på restriktionerna samtidigt som aktivitetsnivåerna ökade ytterligare. Starka makrodata tillsammans med en ultralätt penningpolitik har inneburit ett bra första halvår på börsen. Den svenska uppgången (OMXS30) summeras till hela 22,8 procent.

Den snabba återhämtningen har även eldat på inflationen på flera håll. Även om den amerikanska centralbanken Federal Reserve vidhåller sin syn att denna inflation är övergående, har det under juni kommit signaler om att en normalisering av penningpolitiken är på väg. Vid månadens räntemöte lämnades styrräntan kvar på 0 - 0,25 procent, samtidigt som storleken på obligationsköpen behålls på 120 miljarder dollar per månad.

Den första räntehöjningen efter pandemin kan dock komma så snart som 2023 vilket är ett år före det man tidigare signalerat. En majoritet av ledamöterna i räntekommittén ser nu minst två höjningar under 2023 – att jämföra med inga räntehöjningar för bara tre månader sedan. Vad gäller Feds tillväxtprognos för i år höjdes denna till 7 procent, jämfört med 6,5 procent vid förra mötet.

Den svenska Riksbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 0 procent. Till skillnad från sin amerikanska motsvarighet finns ännu ingen höjning i sikte. Nollräntan ligger kvar fram till åtminstone det tredje kvartalet 2024, vilket är så långt prognosen sträcker sig. Trots en god återhämtning bedömer Riksbanken att en uthållig och expansiv penningpolitik krävs för att inflationen varaktigt ska befinna sig omkring målet på 2 procent. Vidare fortsätter obligationsköpen inom ramen på 700 miljarder kronor, även om köptakten trappas ner.

Statliga konjunkturinstitutet skruvar upp sin tillväxtprognos. Enligt prognosen väntas svenskt BNP öka med 4,4 procent i år och 3,5 procent 2022. KI:s Barometerindikator ligger kvar på en historiskt hög nivå och steg i juni till 119,8 från 119,3 månaden innan.

Sedan Stefan Löfven, som första statsministern i svensk historia, fälldes av riksdagen pågår just nu ett intensivt arbete med att få en ny regering på plats. Ett första sonderingsuppdrag gick till Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, som snabbt meddelade att det inte fanns tillräckligt med stöd för att bilda en M-ledd regering. I skrivande stund ligger bollen hos Stefan Löfven och en återkomst för honom är det mest sannolika. Även om Löfven lyckas hitta stöd på kort sikt väntar nya problem i samband med höstens budgetprocess. Man kan räkna med en stökig politisk höst och ett extraval går inte att utesluta. Vidare noterbart är de finansiella marknaderna som åtminstone än så länge verkar ta regeringskrisen med ro.