Makrokommentar juni

Det återhämtningsrally som karakteriserat aktiemarknaden sedan coronakraschen i mars har under den senare delen av juni mattats av till följd av ökad oro för en andra virusvåg. För månaden som helhet noterar både det amerikanska S&P 500 och Stockholmsbörsens storbolagsindex (OMXS30) uppgångar på omkring 2 procent.

Bakslag i form av en tilltagande virusspridning har fått flera amerikanska delstater att skjuta upp eller delvis dra tillbaka planerade och/eller införda lättnader av restriktioner. Delstaterna Kalifornien, Texas, Florida och Arizona – vilka tillsammans står för ca 30 procent av den amerikanska befolkningen – har alla upplevt en kraftig ökning av antalet smittade under de senaste veckorna. Trots att det parallellt har skett en mycket positiv utveckling i coronasmittans tidigare epicentrum, New York, har det dagliga antalet bekräftade fall i USA stigit till nivåer som vida överstiger de tidigare toppnoteringarna från april. Huruvida detta beror på ökad testning eller de facto ökad smittspridning är en omtvistad fråga där inte minst President Trump varit ute och envist framhållit sitt grundmurade stöd för det förra.

Ytterligare börshicka framkallades under månaden av förnyad osäkerhet kring handelsrelationen mellan USA och Kina. I en intervju med amerikanska Fox News dödförklarade Donald Trumps handelsrådgivare Peter Navarro handelsavtalet mellan USA och Kina genom att säga att vapenvilan länderna emellan är ”över”. USA-börserna störtdök efter uttalandet varpå president Trump snabbt gick ut och försäkrade att avtalet är ”helt intakt”. Presidentens besked fick en lugnande effekt på marknaden, men huruvida det så kallade fas ett-avtalet verkligen kommer att hålla mandatperioden ut är en fråga som delar bedömare. Säkert är att relationen mellan länderna har försämrats avsevärt den senaste tiden. Dels till följd av hanteringen av coronapandemin, men också på grund av den av Kina nyligen införda säkerhetslagen i Hongkong. USA:s utrikesminister Mike Pompeo har meddelat att man i och med denna inte längre kommer behandla Hongkong som självständigt från Kina. En tidig följdeffekt av det var USA:s beslut att stoppa all export av militärutrustning till Hongkong.

I juni släppte Internationella valutafonden (IMF) en uppdatering av sin prognos för världsekonomin i vilken man spår att den globala tillväxten faller med 4,9 procent i år. Detta är 1,9 procentenheter lägre än föregående prognos från april och skulle innebära den värsta tillväxtsiffran på över ett halvt sekel. IMF skriver att coronapandemin haft större negativ påverkan på den ekonomiska aktiviteten under det första halvåret än tidigare beräknat. Nedgången tillskrivs svagare konsumtion till följd av drastiska inkomstbortfall tillsammans med minskade investeringar i en mycket osäker makromiljö. Samtidigt som man betonar att massiva stimulanser delvis mildrar pandemins negativa effekter spås alla regioner – för första gången – få uppleva negativ tillväxt samtidigt, om än i varierande grad. Vidare reviderade IMF sin tillväxtprognos för 2021 till 5,4 procent. Även om siffran var något lägre än tidigare beräknat handlar det om en återhämtning av historiska mått.

Hemma i Sverige förbättrades stämningsläget bland hushåll och företag i juni då Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, klättrade hela 10,6 enheter till 75,2. Konjunkturinstitutet förklarar ökningen med ”mindre pessimistiska förväntningar om framtiden” men poängterar samtidigt att läget fortsatt är mycket svagare än normalt. Junisiffran – som är långt ifrån medelvärdet 100 – bekräftar alltjämt en djup rådande lågkonjunktur.

Osäkerheten är fortsatt hög och att utröna något från de inkommande indikatorerna är svårt. I sin aprilprognos bedömde Handelsbanken att svenskt BNP skulle falla med omkring 7 procent i år, samt att arbetslösheten skulle komma att överstiga 10 procent i höst. Med senare tillgänglig statistik görs istället bedömningen att BNP-fallet kan begränsas till omkring 4 - 5 procent.

Text: Joakim Sandén