Makrokommentar februari

Vaccinationsframgångarna i framför allt USA och Storbritannien har i februari bidragit till ökad optimism och stärker förhoppningarna om att pandemin snart är på väg att besegras. Även om vissa virusmutationer kan förlänga vägen tillbaka är det tydligt att vaccinutrullningen bidrar till en väsentligt minskad smittspridning.

Det är emellertid fortsatt stor skillnad mellan länderna och Europa släpar alltjämt efter påtagligt. I vissa länder, däribland Sverige, talas det nu om en tredje våg och de lokala restriktionerna har på flera håll skärpts. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen medger att EU har varit för långsamma. Målet är nu att vaccinera 70 procent av den vuxna befolkningen innan sommaren är slut.

Per den sista februari hade 7,5 vaccindoser per 100 invånare administrerats i EU. Motsvarande siffror för USA och Storbritannien var 22,7 respektive 31,1.

I USA väntas kongressen inom kort godkänna Joe Bidens stödpaket på 1 900 miljarder dollar. Tillsammans med de krisstöd som godkändes i slutet december ifjol kan det innebära totala stimulanser på omkring 13 procent av BNP.

De nya stimulanserna, inklusive arbetslöshetsförmåner, har potential att leda till ett rejält uppsving i konsumtionen, särskilt i takt med att nedstigningarna upphävs. Storleken på stimulanserna, tillsammans med mängden likviditet i systemet och potentiella flaskhalsar i leverantörskedjorna (under återöppnandet) är faktorer som kan leda till att inflationen får ett uppsving.

Just inflation har varit ett omdiskuterat ämne under månaden och höjda inflationsförväntningar har fortsatt pressa upp amerikanska långräntor, med en brantare avkastningskurva som följd. Den amerikanska 10-årsräntan var som mest uppe och nosade på 1,6 procent, för att sedan falla tillbaka något och avslutade månaden på 1,42 procent. Detta är en betydande uppgång från de 0,91 procent som noterades i början av året.

De stigande räntorna bör ses i ljuset av högre tillväxtförväntningar och återgången till en normal vardag. Även om detta i grunden är någonting positivt kan det på kort sikt leda till en ökad oro på aktiemarknaden.

I många fall är dagens värderingar avhängiga ett lågt ränteläge. Detta gäller särskilt för de högt värderade teknik- och tillväxtbolagen. I samband med att den amerikanska 10-årsräntan, i slutet av månaden, tillfälligt klättrade över 1,5 procent-strecket noterades skrämselhicka bland tillväxtaktierna. Återigen började det pratas om den så kallade ”sektorrotationen” från tillväxt till värde. Oron skulle dock komma att bli kortvarig. Fed-chefen Jerome Powell lugnare marknaden med att säga att ekonomin befinner sig ”långt ifrån målen” och att ett fortsatt betydande stöd från penningpolitiken kommer att berövas.

Allt fler ifrågasätter dessutom om det överhuvudtaget är möjligt för inflationen att ta ordentlig fart under överskådlig framtid. Vissa pekar på att den låga omsättningshastigheten av pengar är här för att stanna (ett ämne som vi nyligen diskuterade). Faktorer som nämns är förändrade sparbeteenden och effektivitetsvinster i spåren av globalisering och digitalisering. Varor produceras där det är som billigast och prissätts därefter, varpå länder sedan importerar deflation. Samtidigt leder E-handeln till ökad konkurrens och prispress.

En annan orsak till den senaste tidens stigande inflationsförväntningar är högre råvarupriser. Oljepriset, som är snart är tillbaka på nivåerna före pandemin, drivs av förhoppningar om en återgång till normal efterfrågan. Liknande tendenser har setts i flera industrimetaller såsom koppar och aluminium.

En titt på olika ledande indikatorer bekräftar bilden av gynnsammare utsikter globalt. Inköpschefsindex i både Europa och USA har den senaste tiden klättrat och etablerat sig på höga nivåer (även om delindexet för tjänstesektorn fortfarande släpar efter i Europa). Hemma i Sverige ökade Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, till 103,6 (från 100,9 i januari). Tjänstesektorns delindikator, som länge har släpat efter, tog i februari ett ordentligt skutt då den steg med 3,7 enheter i februari till 94,4. Enligt KI förklaras uppgången framför allt av mer optimistiska förväntningar på efterfrågan på företagens tjänster under de kommande månaderna.

Text: Joakim Sandén