Makrokommentar augusti

I början av sommaren var det många som hade hoppats på att de varma sommarmånaderna skulle dämpa smittspridningen. Trots att rekordtemperaturer registrerades på många håll har viruset fortsatt att spridas och vi är nu uppe i över 25 miljoner bekräftade fall globalt, att jämföra med drygt 10 miljoner i början av juli. Den stora ökningen till trots syns nu tecken på att ökningstakten planar ut. Detta gäller särskilt i den utvecklade världen där många länder successivt har börjat öppna upp, även om skillnaden mellan olika regioner är stor.

Återgången till någon form av normalitet bekräftas av flera viktiga ekonomiska indikatorer, däribland JP Morgans globala inköpschefsindex för industrin som i augusti steg till 51,8 från 50,6 i juli. Därmed befinner sig världsekonomin i tillväxtzonen för andra månaden i rad. Såväl produktion som orderingång noterade de högsta tillväxttalen på över två år. Också bland hushållen syns tecken på ökad aktivitet. Navigationsdata från exempelvis Google visar att människor rör sig ute på gator i allt högre utsträckning. Resandet ökar och det dagliga antalet registrerade kommersiella flygningar har nästan tredubblats sedan botten i april.

Det är viktigt att poängtera att förbättringarna, som kan utläsas av diverse ledande indikatorer, sker från exceptionellt låga nivåer. Världsekonomin har fått uppleva en historisk kollaps och det kommer sannolikt dröja flera år innan det globala produktionsbortfallet är helt återhämtat. Sedan årsskiftet har världshandeln fallit med omkring 17 procent och arbetslösheten har ökat dramatiskt.

I euroområdet väntas arbetslösheten stiga till 8,9 procent i år och sedan till nästan 10 procent 2021. I USA där många löntagare saknar tillräckliga skyddsnät ser arbetsmarknadsstatistiken ännu mörkare ut. I skrivande stund uppgår arbetslöshetssiffran till 10,2 procent. I sin globala konjunkturprognos betonar Handelsbanken att den drastiska försämringen på arbetsmarknaden dämpar den globala efterfrågan och därmed också tillväxtutsikterna för de närmaste åren. På grund av bland annat förändrat konsumtionsbeteende riskerar dessutom en hel del av jobben att aldrig komma tillbaka. Även detta bidrar till lågt efterfrågetryck och till att hålla nere löneökningar och inflationsförväntningar.

Vid en titt på aktiemarknaden är det tydligt att investerarkollektivet internaliserar de ledande indikatorernas optimistiska lägesbild samtidigt som man gör antagandet att stödåtgärderna räcker för att förhindra en våg av företagskonkurser. Sedan botten i slutet av mars har världsindexet MSCI World gått upp hela 53 procent. Frikopplingen mellan aktiemarknaden och den reala ekonomin är därmed total.

Ytterligare en avgörande orsak till de stora börsuppgångarna är centralbankernas massiva stöd. Korträntorna har på de flera håll sänkts ner till absoluta lägstanivå, samtidigt som nya och utökade stödköpsprogram pressar ner de långa räntorna. Lägre långräntor innebär en lägre diskonteringsränta för aktier (och andra tillgångar) vilket stödjer värderingen.

På tal om centralbanker fattade amerikanska Federal Reserve ett historiskt beslut i augusti. I ett webbsänt tal meddelade Fed-chefen Jerome Powell att banken ändrar räntepolitiken genom att införa ett nytt inflationsmål. Istället för att i vare given tidpunkt jaga en inflation om exakt 2 procent övergår Fed till ett genomsnittligt inflationsmål. Banken skall alltså arbeta för att uppnå en inflation på 2 procent över tid. En direkt konsekvens av den nya politiken blir att inflationen tillåts ligga över 2 procent under en tid efter perioder då den har legat under målet. I praktiken innebär detta lägre räntor under längre perioder vilket gynnar risktillgångar.

Flera faktorer kommer att vara avgörande för börsens utveckling i höst. Allra viktigast är alltjämt kontroll över virusspridningen och hur väl länderna kan parera återöppnandet med risken för nya utbrott. Framsteg görs i jakten på att ta fram ett fungerande vaccin. Nyligen meddelade exempelvis Astra Zeneca att företaget går in i den tredje och avslutande fasen av kliniska studier av sitt covidvaccin. Avgörande blir också hur väl länderna lyckas fasa ut de tillfälliga krisstöden. Det blir en svår balansgång där en accelererande skuldsättning ställs mot stigande arbetslöshet.

Andra viktiga teman att hålla koll på under hösten är de ökade politiska spänningarna mellan USA och Kina, frågan om handelsavtal mellan EU och Storbritannien efter brexit och sist men inte minst det amerikanska presidentvalet. I flera månader har Joe Biden haft en betryggande majoritet i opinionsundersökningarna men försprånget har de senaste dagarna minskat. Valutgången är därmed ytterst oviss.

Text: Joakim Sandén