Makrokommentar april

Trots fortsatt virusspridning och nattsvart makrostatistik återhämtade sig aktiemarknaderna kraftigt i april. Volatiliteten minskade från extrema nivåer och i USA har börserna i skrivande stund återhämtat över 50 procent av tidigare nedgångar. S&P 500 steg under månaden med 12,7 procent. Motsvarande börsuppgångar noteras i Europa. I Sverige steg stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 med 6,4 procent.

Rekylen i april är anmärkningsvärd sett i ljuset av det mycket dystra konjunkturläget. Det är tydligt att de massiva stimulansåtgärderna från centralbanker och regeringar, tillsammans med en viss avmattning i smittkurvorna, har bidragit till att skruva upp riskviljan hos investerarkollektivet avsevärt. Huruvida optimismen är överdriven återstår att se. Sannolikt ger börsbolagens värderingar inte en helt korrekt bild över det rådande företagsklimatet i stort. Coronakrisen har hittills slagit allra hårdast mot små och onoterade företag, inte minst inom tjänstesektorn.

Det står nu klart att Coronakrisen har utlöst en global recession där konkurser och arbetslöshetssiffror just nu ökar i hastig takt. Europa är väldigt hårt drabbat där mer än hälften av euroområdets medlemsländer har infört total lockdown med stängda skolor, affärer samt inreseförbud. Trots att vissa länder den senaste tiden försiktigt börjat lätta på restriktionerna är de enorma ekonomiska konsekvenserna redan ett faktum. Eurozonens reala BNP minskade med 3,8 procent under årets första kvartal och de flesta räknar med avsevärt mycket värre siffror under det andra kvartalet. Handelsbanken skriver i sin konjunkturprognos att man väntar sig ett BNP-fall på hela 8 procent för helåret 2020. Det sammanvägda inköpschefsindexet för euroområdet har fullkomligt kollapsat och landade på 13,5 i april, vilket på två månader innebär ett ras på smått otroliga 31,1 enheter. Utfallet är det lägsta som någonsin rapporterats och kan jämföras med den tidigare botten runt 35 som noterades under finanskrisen.

USA ligger flera veckor efter många andra utvecklade länder i smittspridningskurvan och landet har därför en lång väg kvar. Även här förväntas de ekonomiska konsekvenserna bli enorma. Av de makrodata som hittills kommit in har störst fokus hamnat på arbetsmarknadsstatistiken där 30 miljoner nyanmälningar av arbetslösa registrerats under de senaste sex veckorna. Enligt Trading Economics konsensusprognos bedöms arbetslösheten ha rusat till 16 procent i april, från 4,4 procent för mars. Liknande nivåer har inte setts sedan depressionen på 1930-talet. Den överhängande frågan är förstås hur många av alla dessa uppsägningar som blir permanenta. Ett litet ljus i mörkret är att många sannolikt är en direkt följd av högst tillfälligt nedstängda verksamheter.

Gensvaret från regeringar och centralbanker är fortsatt massivt. De finanspolitiska åtgärderna har främst syftat till att lindra de ekonomiska konsekvenserna för hushåll och företag under tiden nedstängningen pågår. I början av april kom EU-länderna överens om ett enormt krispaket på 540 miljarder euro. På den penningpolitiska fronten har de stora centralbankerna (Fed och ECB) den senaste tiden börjat öka sina balansräkningar kraftigt. Den amerikanska centralbanken har åtagit sig i princip obegränsade köp av statsobligationer. Dessutom kommer banken köpa företagsobligationer och obligationer av typen High Yield, samt vissa börshandlare fonder (ETF:er). Även ECB har annonserat betydande penningpolitiska stimulanser i april. Dels genom en ökad flexibilitet i stödköp av statsobligationer, dels genom billiga lån till bankerna.

Det var nog få som lyckades undgå dramatiken på oljemarknaden som spelade ut under ett par dagar i april. För första gången någonsin handlades den amerikanska WTI-oljan (West Texas Intermediate) på negativa nivåer, som lägst ner till minus 40 USD per fat. Medierapporteringen kring det negativa oljepriset blev dock på flera håll något missvisande. Det handlade nämligen inte om något generellt negativt oljepris utan snarare om ganska specifika omständigheter.

Investerare som handlar med olja gör detta primärt genom månadsvisa terminskontrakt. Oljeterminer handlas normalt i s.k. ”backwardation”, vilket innebär att framtida kontrakt är billigare än innevarande. När spotpriset på olja dök till följd av det kraftiga utbudsöverskottet (orsakat av Coronakrisen) bytte terminskurvan riktning och investerare fick svårt att rulla kontrakten, specifikt kontrakten med leverans i maj. För att rulla terminskontrakten och därmed slippa leverans av fysisk olja måste innehavaren sälja till någon med lagringskapacitet. Då lagringskapacitet inte längre fanns tillgängligt, på grund av fulla lager, försvann helt enkelt köpsidan på marknaden för maj-kontrakten. Frånvaro av köpare på en marknad där många måste sälja var det som i förlängningen ledde till ett tillfälligt negativt pris i WTI-terminen.

Text: Joakim Sandén