Nyhet -
Vi har inte upplevt det sista elavbrottet – skaffa reservkraft!
Av Kjell-Arne Larsson
Vad händer när strömmen går? Absolut ingenting, svarar kanske någon. Men när strömmen går ska reservkraften gripa in och rädda situationen. Det viktigaste är att det finns el för kommunikationen i och kring fastigheten.
Annars kan det bli jobbigt att starta om alla system. Frågan om reservkraft är därmed inte bara en fråga för industrier och sjukhus, utan något alla fastighetsägare bör ta sig en funderare på.
Strömavbrott orsakar stora kostnader inom flertalet samhällssektorer, sammanlagt uppemot 1 miljard kronor per år. Industrin står för en knapp fjärdedel av dessa kostnader. Kanske något förvånande är att handel och tjänster förlorar mer än en halv miljard årligen på stillestånd och följdproblem av dessa.
Avbrottsfri eller inte?
För att mildra konsekvenserna bör alla verksamheter se över möjligheterna att använda reservkraft. I många fall behöver denna dessutom vara avbrottsfri, det vill säga att inte ens en bråkdel av en sekund faller bort i elförsörjning till känslig utrustning.
Tekniskt bygger reservkraften på (diesel)motor som driver en generator, svänghjul och/eller batterier. Ofta kategoriseras lösningarna i fyra grupper:
– Viktigast är att hålla igång kommunikationen. Det gäller både på samhällsnivå, för verksamheter och i fastigheter, säger Hans Nordin, konsult från Ulriha AB som har inriktning på bland annat reservkraft. Och den fastighetsägare som har butiker till hyresgäster bör kanske se till att det finns reservkraft till butikernas kassaregister så butikerna kan stänga på ett kontrollerat sätt.
Upphandling
Ulriha och företag med motsvarande kompetens hjälper bland annat fastighetsägare att hitta lämpliga lösningar. Reservkraft är tekniskt svårt och dessutom är det många regelverk som ska följas, inom bland annat el- och brandsäkerhet samt miljöbestämmelser.
– Vänd er inte till vilken elkonsult som helst. Ta referenser som visar att de tidigare jobbat med lösningar för reservkraft, säger Hans Nordin. En reservkraftanläggning ger aldrig samma stabilitet och kvalitet på strömmen som från distributionsnätet. En dålig anläggning är nästan lika dålig som ingen alls! Det är viktigt att hitta rätt nivå.
Ulriha och motsvarande företag har checklistor som hjälper fastighetsägare inför upphandling och under utvärdering av anbud. Dessutom gäller det att upprätta en plan för underhåll och testning av anläggningen och kanske skaffa ett underhållsavtal.
– Ett dieselaggregat kan vara gammalt men använt väldigt få timmar, vilket kan gälla även styrutrustningen, och detta kan vara knepigt att hantera eftersom underhållsplanen ska ta hänsyn till både garantier och tillgång på reservdelar. Och hur ofta ska fullt funktionsprov inkluderande alla skydd utföras? Det gäller att hitta rätt ambitionsnivå både för val av utrustning från början och för sitt underhållskontrakt, avslutar Hans Nordin.
Ulriha AB arrangerar kurser i elkraftförsörjning, både i egen regi och på uppdrag av utbildningsföretaget STF.
//
https://www.svenskbyggtidning.se/