Krogliv under 1600- och 1700-talet - Spritmuseum belönar forskning

Krogliv under 1600- och 1700-talet

Historiskt krogliv var temat när Spritmuseum för 21:a gången delade ut stipendier för forskning kring svensk alkoholkultur, totalt 150 000 kr. Ekonomhistorikern Hedvig Widmalm, Uppsala universitet, tilldelades 100 000 kr för ett forskningsprojekt kring kvinnliga krogägare i Falun under 1700-talet. Krogarna var en viktig samlingsplats för arbetarna vid Falu Koppargruva. Där kunde de träffas och supa, men också organisera sig kring protester mot de svåra arbetsförhållandena i gruvan. Att driva krog var ett av få yrken som kvinnor kunde försörja sig på vid denna tid, men krögeriet var illa sett av överheten som såg den som omoralisk. Dessutom var man orolig för krogmiljön somgrogrund till myteri och uppstudsighet bland arbetarna. Hedvig Widmalm, som i sin nyligen framlagda doktorsavhandling undersökt kvinnors arbete i Falun, kommer nu med hjälp av Spritmuseums stipendium också kunna titta närmare på och kartlägga den kvinnliga krogverksamheten under denna tid.

Supande i Stockholm
Även den andre stipendiaten, Paul Borenberg, doktorand i historia vid Göteborgs universitet, kommer att titta på dryckesmiljöer och krogliv, fast cirka 100 år tidigare. Han får stipendium på 50 000 kr för en undersökning om drickande i det tidiga 1600-talets Stockholm. Drickande och alkohol hade en mycket stor betydelse för den som ville skapa och upprätthålla en social ställning vid den här tiden. Att tåla mycket, att kunna bjuda sina vänner och att dricka tillsammans med rätt personer vid rätt tidpunkt var bra för den som ville vara någon. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på män i hög social ställning, men Paul Borenberg vill nu undersöka hur drickandet gick till bland drängar, pigor och kvinnor. Inte så sällan slutade supandet med bråk, slagsmål och rättegång och Paul Borenbergs källmaterial är protokoll och domstolshandlingar ur Stockholms stads tänkeböcker. 

För mer information:
Eva Lenneman, eva.lenneman@spritmuseum.se