Lärlingssystem – varför skall det vara så svårt?

Att genomföra politiska reformer är vanligtvis mera en fråga om vilja än förmåga. Eller är det så? Ibland tycks det vara tvärtom. Ett typiskt exempel på detta är att införa ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem i svensk arbetsmarknad. Viljan att göra något tycks finnas där eftersom försök har gjorts av såväl den tidigare Alliansregeringen som den nuvarande S-ledda. Förmågan att få till det som gör skillnad vad gäller inverkan på arbetslöshet för såväl ungdomar, vuxna som nyanlända fattas tyvärr.

Kärt barn har många namn. Ya-jobben infördes av Alliansen. Det blev ett fiasko i storformat troligen mest på grund av att systemet innehöll element som inte attraherade småföretagen som är de som kan och vill anställa. Krav på kollektivavtal uteslöt merparten av den halvmiljon småföretag som är verksamma i landet. Begreppet lever kvar och det finns de som hoppas på att ett förändrat system skall kunna fungera.
Nuvarande regering införde s.k. traineéjobb som ger kommuner och landsting nästan full ekonomisk kompensation vid nyanställning inom vården. Ännu har det inte fått något stort genomslag men Ylva Johansson lever på hoppet.
Flera andra förslag har lagts fram däribland ett från dåvarande Folkpartiet (Liberalerna) som verkade synnerligen tilltalande. Det blev dock bara ett förslag som sedan svaldes av Alliansens misslyckade Ya-system.

Det senaste tunga utspelet i lärlingsfrågan gjordes av Svenskt Näringsliv i förra veckan genom en debattartikel av Carola Lemne, vd i organisationen. Artikeln rådde regeringen att ”snabbt gå vidare med ett förslag i den riktningen vi föreslår. Vi kan inte förpassa hundratusentals människor till utanförskap”. Hon talade om den oerhört stora grupp nyanlända som kommit till Sverige senaste året.
Småföretagnas Riksförbund håller med i allt väsentligt och vill liksom Svenskt Näringsliv bredda systemet till att gälla alla såväl arbetslösa, de som vill byta yrke som nyanlända. Varför krångla till det med olika förbehåll. Väsentligt är, som hon skriver, att det blir ekonomiskt attraktivt för företag att anställa även personer som inte når upp till arbetsmarknadens krav. Det är ju själva poängen med ett lärlingssystem att lärandet sker på arbetsplatsen för att få fram medarbetare som passar företaget.

Svenskt Näringslivs senkomna inhopp i debatten ger kanske lite mera tyngd än de åttiotre gånger Småföretagarnas Riksförbund tagit upp frågan i debattartiklar och/eller brev till riksdagsledamöter under mer än fem år.
Vi har skrivit flera tiotals debattartiklar, undersökt olika system i andra länder, utfärdat rapporter i frågan och haft paneldebatt i Almedalen. Dessutom har vi fortlöpande träffat såväl enskilda som grupper av riksdagsledamöter för att hålla grytan kokande. Vi har verkligen jobbat intensivt med detta som varande en av våra viktigaste frågor. Det är inte slut med detta. Inom kort kommer vi att presentera ett system som vi vill ha det. Det underliga är ju, som sägs ovan, att alla vill ha det men ingen lyckas få till det så det fungerar. Nya och fler tag behövs från våra folkvalda.  

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson

Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Vxl; 042 – 34 28 50

Lennart Erlandsson

Förbundssekreterare

E-post; lennart.erlandsson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.