Så jobbar SL med vinterförberedelser

Ansvaret innebär att i god tid planera för hur trafiken ska gå vid störningar som till exempel extrema väderförhållanden eller trafikomläggningar. Kollektivtrafiken ska köras på ett säkert sätt för resenärer och personal och information om pågående störningar hittas i SL:s kanaler.

För pendeltågen som kör på järnvägen ligger ansvaret för trafikinformationen ute på stationerna och på skyltarna även där på staten genom Trafikverket. SL har genom sina trafikentreprenörer kontakt med väghållaren både inför och under en störning.

Tyvärr inträffar händelser där trafiken brister i pålitlighet. Ofta beror dessa på faktorer som SL inte ensamma kan hantera.

• För att bussarna ska kunna köra krävs att vägar är körbara. Ansvar för detta vilar på väghållaren – kommun eller stat genom Trafikverket.
• Underhåll och snöröjning av pendeltågens spår är statens ansvar genom Trafikverket.

SL har däremot fullt ansvar för att tunnelbana och lokalbanor är snöröjda och körbara då vi äger spåren för dessa.

Varför uppstår trafikstörningar?

De senaste dagarna har kollektivtrafiken drabbats av omfattande trafikstörningar. Orsakerna till störningarna har varit flera, men snö och kyla var bidragande orsak till de flesta. I störda lägen är marginalerna mindre. Tillgängliga resurser för akut underhåll, snöröjning, bärgning med mera är hårdare ansträngda än normalt. Även om samtliga ansvariga aktörer avsätter mesta möjliga resurser i förväg, så är det svårt att få resurserna att räcka till. Om flera händelser inträffar blir trafikpåverkan då mer omfattande än i ett normalt läge.

Vid snö och halt väglag går det inte att köra buss med tillräcklig säkerhet för resenärer och förare. När vägen blockeras av fordon kommer bussen inte fram som den ska och det går inte att ändra bussens färdväg. Därför påverkas busstrafiken vid dåligt väglag. Bussar som kör fast på isiga vägar innebär också en ökad olycksrisk för omgivningen.

Många störningar har orsakats av brister i snöröjning. När mycket snö faller på kort tid blir en utmaning för väghållarna att prioritera akuta insatser, t ex få bort fastkörda fordon som blockerar framkomligheten, vilket i sin tur minskade förmågan att genomföra planerad snöröjning. Vid mycket snö blir också den tillgängliga ytan för fordon i trafiken mer begränsad, t ex genom att endast en fil av två plogats. Det ger i sin tur ytterligare köer och ökad sårbarhet, när ett fordon kör fast går det inte att komma förbi det.

I ett stört läge får små händelser ofta en större påverkan än normalt. Exempelvis uppstod ett växelfel på Östra station inträffade måndag morgon. I normalfall kan ett sådant repareras ganska snabbt utan alltför omfattade och långa förseningar. I måndagens kyla förde växelfelet med sig att tågens bromsar frös, då tågen stod still ute på spåren. Därmed behövde tågen tas om hand för avisning vilket gjorde att växelfelet fick mer omfattande följdverkningar i form av inställd trafik under en stor del av dagen.

Att snabbt få tillbaka trafiken i normalläge är alltid prioriterat. I ett läge där flera faktorer bidrar till en störning är förstås utmaningarna större vilket exemplen ovan visar. Om därtill ytterligare händelser inträffar blir konsekvenserna att den ansträngda situationen i trafiken förlängs i ett redan kritiskt läge. Det omfattande stoppet i tunnelbanans gröna linje, vars orsaker inte alls hade med snö att göra, är exempel på detta. Konsekvenserna för våra resenärer blev än mer kännbara på grund av tidigare störningar.

Var är informationen?

En källa till omfattande irritation är bristfällig information. Informationen kan till exempel vara felaktig och det står på skylten att bussen ska komma men den kommer inte. Ofta innehåller informationen bara generella budskap som exempelvis "trafikstörningar på grund av vädret". Slutligen händer det i störda lägen att informationskanalerna, framför allt reseplaneraren inte fungerar på grund av överbelastning.

Att ge information i störda lägen rymmer speciella utmaningar. Situationen förändras snabbt vilket innebär att risken för felaktig information är hög.

Att belastningen ökar på digitala kanaler är känt och hanteras med utökad kapacitet, men det finns en ofrånkomlig risk att överbelastning tidvis uppstår ändå. Slutligen är det mer regel än undantag att den som förväntas ge information inte har någon i mottagarens ögon vettig information att ge – det finns inga prognoser, ingen vet riktigt vad som händer. Det är tyvärr mer eller mindre ofrånkomligt i ett stört läge.

I störda lägen kommer tyvärr alltid informationen att upplevas som bristfällig, för önskemål och behov går inte fullt ut att möta. Detta innebär inte att SL friskriver sig från ansvar, de åtgärder som går att vidta för att öka kvaliteten ska självklart vidtas. Kapaciteten i digitala kanaler utökas kontinuerligt och vi utvecklar rutiner för att snabbare kunna nå ut med mer detaljerad information.

Kvaliteten på realtidsinformationen ute vid hållplatser måste bli bättre i alla lägen. Nya mobila kundserviceteam som ska kunna hjälpa resenärer på plats, ska börja arbeta under 2019. Men det är viktigt att ha en rimlig bild av vad man kan förvänta sig av information.

Regional samverkan

För att samtliga aktörer i regionen ska kunna jobba effektivt tillsammans finns Samverkan Stockholmsregionen som drivs av länsstyrelsen. Detta är en samverkansfunktion, både strategisk och operativ, som aktiveras när det finns behov av att arbeta tillsammans med att hantera gemensamma pågående kriser och förebygga kommande händelser.

Arbetet med samverkan och förberedelser inför den gångna helgens snöfall inleddes i slutet av förra veckan. De mest berörda parterna inom Samverkan Stockholmsregionen (kollektivtrafik, Trafikverket, blåljus och kommuner) samlades för att dela

• lägesbild
• redovisa vilka åtgärder man vidtar
• få kunskap om respektive parts lägesbedömning och en gemensam nulägesbeskrivning.

I söndags genomfördes två samverkanskonferenser. Bilden från samverkanskonferenserna i söndags var att berörda aktörer hade så god beredskap som var möjlig, där det för kommunerna var en stor utmaning att få bort den stora mängden snö, inte minst på grund av felparkerade fordon som var i vägen.

Operativ samverkan

Utöver samverkan på regional nivå mellan aktörer har SL även löpande samverkan och avstämning med trafikentreprenörerna, som har det operativa ansvaret för att trafiken ska rulla. Sådan avstämning har skett löpande sedan förra veckan.

Det är varje kommun som prioriterar hur snö röjs och i vilken ordning på de egna vägarna. SL styr inte takten i en kommuns snöröjning, inte heller hur en kommun prioriterar om, exempelvis då en speciell plats visar sig speciellt utsatt. Vid en störning är det trafikentreprenörerna som i första hand har kontakt med väghållaren kommunen, för att kunna anpassa trafiken efter planerad och akut snöröjning samt eventuella hinder. Vid helgens snöfall hade exempelvis entreprenören Keolis kontakt med Stockholms stad kring prioriteringen att snöröja så att stombussarna kunde ta sig fram. Att prioritera stombussar innebär då ofta att andra bussar får vänta.

Utvärdering på gång

Varje mer omfattande störning i trafiken blir föremål för uppföljning, i syfte att dra lärdomar och se över vad som behöver utvecklas. Så kommer att ske även i detta fall.